Det vräkte ner i timtals. Hur fan ska detta gå? Han klev upp på scen och ställde frågan. Efter det föll inte en droppe och vi bjöds på en av de mest episka kvällarna i mannaminne. Gör som jag ofta gör, blickar bakåt. Konstaterar inte att det var bättre – bara att det var annorlunda.

Önskar jag kunde följa upp de senaste dagarnas högklassiga texter men vi tar en mellandag, för det är vi ju vana vid nu. Håll till godo.

/RD

Det är så jävla svårt allting. Hela tiden. Vart är den enkla vägen? Behöver inte vara vägen mot himlen eller den solbelysta toppen utan kan va en bakdörr ut mot en liten mörk gata där man kan sätta sig och ta en cigg på ett gäng lastpallar. Helt tyst är det där ute och mörkt men stjärnklart, lite kallt också man kan se hur röken från munhålan stiger upp mot stjärnbilden. Inte ett ljud hörs, inte en människa, ingenting. Ett helt ofattbart ögonblick. Lika ofattbart som tiden före explosionen. Ni vet den där tiden då rummet inte existerade, då tiden inte fanns, när materia inte fanns. Tänk på den stunden lite, sen tittar vi upp mot stjärnhimlen igen och tar ett sista bloss. Vad fan hände? Ingen tid, inget rum, inga saker. Sen bara BANG och det är dags att fimpa och gå in och diska. Den ofattbara verkligheten sen alla stjärnor och all denna disk.

Men så är det. Och det är min kväll att skriva på Holaveden. Det är en tacksam uppgift. Man formulerar sina tankar och funderingar, kanske lite känslor sipprar in men det är svårt. Men ibland så blöder man igenom sina bandage. Men det är bra att skriva. Tankar man har kan bli mycket klarare. Oj tänker man ibland, det här låter sunt, men också mycket strunt blir det. Ibland blir det narcissistiskt. Vi är sådana emellanåt. Att man skulle förstå sig själv genom att blogga/skriva är skitsnack, det har Goethe sagt, tursamt nog som han sa. En blogg är en blogg, en tidning en tidning och en bok är en bok. Alla skrivna men på olika vis men ändå tankar och känslor behandlas med skrift. Det är sen gammalt.

Hade tänkt ondgöra mig över min förkylning men så fick ja ett meddelande på telefonen med en länk med ett Vinterprogram med Johan Rockström, det är nåt för sådana ”klimatskeptiker” som ja det. Jag gick in på toaletten och spydde och plötsligt så var inte förkylningen så farlig längre. Klimatet är mycket värre. Det vet alla vid det här laget. 2020 blir även det ett klimat år, som sig bör får vi väl tillägga. Man hade kunna tänkt sig en enkel väg när Holaveden blogg bara kunde blogga sport och trevliga mjölksyrebilder efter bragdlopp men det är dessvärre en omöjlighet. Det är som det är. För det mesta ofattbart och svårt men på väg att bli lite lite lite begripligare. Har man disk på bordet så dukar man av och gör rent för att sedan plocka fram ca tre timmar senare. Det är upprepningen och den är konstant.

Hur har vi det med klimatet? Vad är miljörörelsesekten? Vad är vetenskap? Allt hänger över mig som en bisvärm och det är jävligt irriterande och lite smärtsamt. Det här klippet ja fick som gjorde så förkylningen försvann men också frukostmaten var inte oförtjänt och säkert inte av ren illvilja. Jag hade nog börjat och skickat någon föreläsning om att jorden blir grönare och att ökenutbredningen minskar men som i båda fallen så har ingen av oss tittat eller lyssnat. Det bara blir så. Men det är inte dödsdömt utan jämnar ut sig med tiden. Men vi gillar inte andras åsikter, vi tar en åsikt vi tycker passar sen litar vi argument för den och försvarar den men sen kanske en vacker dag när vinden ligger på från andra hållet så ändrar vi åsikt till nåt annat som vinden burrit med sig. Det är sådana vi är.

Kring klimatet råder det konsensus. Utan tvekan kan man säga. Men problemet är att konsensus inte är rent, rakt eller glasklart. Det är förutom ett ord även ett skavsår. En mätning  kan vara klar men sammanställning och analys varierar ofta. När en stor grupp bestämmer sig för en åsikt så är den inte för det första lätt att ändra utan den trycker också tillbaka avvikande åsikter och funderingar men också alltså det tredje är att när är grupp/åsikt börjar växa så växer den snabbt och då nödvändigtvis inte av kvalitet. Men vad är då klart? vad vet vi? vi måste ändå börja där för att komma vidare.

Nu är vi inne i det som gör Holaveden så fantastiskt. För att skriva om vad vi vet så måste ju ja ha en uppfattning om det. När ja skriver, annars blir det svårt. Det är alltså detta som är tankens struktureringsprocess. Detta är guld värt. Lite svårt men ändå värt ett försök. Kostnaden är ganska liten.

Vi har en växthuseffekt. Det blir mer koldioxid i atmosfären. Vi har tack vare det en strålningsobalans. En uppvärmning av jorden. Den mesta av solens värme mot jorden studsar tillbaka men en liten del absorberas. Den är på en joule per kvadratmeter. Det mesta träffar havet och det är det relevanta då vatten leder värme betydligt bättre än luft. Sprider vi ut allt vatten på vår kvadratmeter så får vi 3000kubik eller 3000ton, alltså 3 miljoner kilo, 3 miljarder gram. För att värma ett gram vatten en grad behövs en kcal alltså fyra joule. Alltså tar det med nuvarande obalans 400år att värma allt vatten en grad. Eller har ja fel? Ja förmodar här att allt vatten blandas vilket det också gör. Såhär ser det kanske ut. Vi får förmoda att det gör det. Men vidare blir jävligare. Universum har en förmåga till självreglerande. Vetenskap här är svårt. Det är nästan alltid svårt men här är det otydligare och diffusare pga många saker.
Men såhär har vi det med klimatet. Uppvärmning just nu ; faktum.

Hur fungerar vetenskap och varför blir miljörörelsen en sekt och varför är det dåligt och varför spyr du på toaletten?
Vi börjar med området medicin bara för det är enklare att förstå. Det är mycket enklare än klimatet för vi har här lite mer tydliga ramar och fasta punkter. Tydligheten är att ohälsa är dåligt och hälsa är bra. Sjukdom är tydligt då man mår dåligt och man kan dö. Dö är dåligt och leva är bra. Bäst är att leva friskt. Det händer saker med oss så vi blir sjuka men vi kan också göra saker som gör att vi blir friska igen. Det hela är väl mätbart. När man forskar och försöker lösa olika problem så gör man olika studier. Nu tänker ja forcera snabbt fram till min slutsats. Man har efter denna forcering kommit så långt i arbetet att man har en medicin som man ska testa på riktiga människor. Man delar upp människorna i två grupper. En grupp får medicin medans den andra får sockerpiller. Här har man lärt sig att forskningsledaren/ledarna inte får veta vilka som får vad. För om han vet det så är risken överhängande att han kommer styra resultatet åt medicinens riktning.  Det är tydligen så det är.

I bibeln, ja herregud, vi hamnar alltid här, ja vet. I bibeln har vi förvisningen ur paradiset. När vi inser att vi är nakna, vi har blivit självmedvetna. Detta hände för 200 000år sedan och var ett Emergent fenomen. Alltså något som inte skådats tidigare. En helt ny komplexitetsnivå. En människa som börjar fundera. Vrida och vända. Som därmed är dömd att träla med svett och tankar. En mask gräver i jorden och har ingen annan vilja att göra någonting annat. Men en människa. Han tvivlar, funderar, ritar i block, bloggar och funderar lite till. Han har en frihet i tanken.

För att använda denna frihetsgrad så måste det finnas en kultur och omgivning som har förståelse kring detta. Fritt diskussionsforum och öppna sinnen. Om politiker börjar diktera vad forskare ska syssla med så är det ingen bra idé att kombinera det med nolltolerans mot avvikande funderingar. Dom flesta stora vetenskapliga framstegen är slumpartade och tillkomna pga den frihet vi har. Att stora grupper liktänkare beter sig som en sekt är kanske det mest naturliga i världen men inte så klokt rent vetenskapligt. Viss så kallad frihet måste man ha. Det är ändå skönt att sitta och skriva om sånt här då man funderar så mycket kring det. Och varför ja spydde måste ha att göra med att ja visste att ja var tvungen att på nåt sätt skriva att jag hyser en skepsis mot folk som går i vetenskapen namn på ett ovetenskapligt sätt. Nu är ja inte så dum att ja kritiserar Johan Rockströms vinterprogram utan att ha lyssnat på det men fenomenet är den att om man är agronom och jobbar med naturresurser och får en skjuts i karriären av att regeringen vill skapa ett institut med tydlig prägel åt ett håll så är det kanske gud förbjudet att man kanske går lite väl mycket åt ett visst håll, och sen lite till och sen kommer hela pöbeln och sen vill ingen lyssna på någon annan som exempel Lennart Bengtsson. Men i ärlighetens namn vad vet ja. Så här blev det iallafall skrivet för den här gången. Nästa gång kanske ja skriver om vad vi ska och bör göra med god vetenskaplig grund. För det tycker ja det finns ganska klara belägg för.

Men nu kommer ja iallafall även i framtiden att bli kallad klimatförnekare och det är bara så det är. Vi gillar inte varandras åsikter men vi bör använda andras åsikter för att vässa våra egna. Holaveden är öppen för gästinlägg om precis allting under hela 2020. Det är bara så det är. Det upprepas hela tiden.

Välkommen hit!

Här på andra sidan doftar det förståelse, medmänsklighet och solidaritet. Eller?

Bestäm själv. Vi har chansen nu.

Jag inleder med ett pass i radiofabriken. Några andra pass blir det inte tal om idag. En sån där eländigt dragande mikroförkylning hasar med benen efter sig och kan inte bestämma sig om den ska låta helvetet bryta ut eller bara åka med.  Sen när den har bestämt sig tar vi sikte mot framtiden. Holaveden ångar på mot nästa decennium.

Ebbe får symbolisera framtiden.

Tack för att ni vill vara med!

/RD