Månad: januari 2019 (sida 4 av 6)

Mot Lidingö

Förändringar sker inom Holaveden. Allt har ni inte fått reda på än, men vi är alltid på väg. För min del kommer det bli en förändring då jag och sambon kommer flytta från Vätterns östra brant till Kungsholmen och Stockholm marathons 4:e kilometer i slutet på mars. Ibland behöver man förändring, få perspektiv och ta en chansen när den dyker upp. Efter mycket velande bestämde jag mig för att man sällan ångrar något man gör, men ofta saker man inte gör. Ett erbjudande om väldigt intressant jobb dök upp och där jag som ingenjör faktiskt kan göra skillnad. Att skapa en verklig möjlighet till att minska världens utsläpp. Det ska bli väldigt intressant att se hur utvecklingen kommer fortsätta! Se filmen längst ner.

Löpbegäret är inte mättat! Köpte ett par dubbade skor i helgen, en ny löparjacka och yllestrumpor. Ren njutning runt IKHP-milen i måndags kväll i snålblåst och blankis. Målet står fast vid 5 maror 2019. Jag sprang 3 st 2018.  Men årets riktiga mål är sub1:55 på Lidingö. Dolla har redan accepterat min inbjudan om långpass i huvudstaden om bara krämporna släpper.

-OL

Operation Vasa

Det behöver inte ordas så mycket om träningen inför Vasaloppet 2019. Det finns inte så mycket att säga heller för den delen. Istället har jag börjat på en slags räddningsaktion för att göra det till något helt okej. Skiergen gick varm förra veckan och kommer gå varm tills ÖIS elljusspår är åkbart. Rapporterna skvallrar om brutalsnö nästa vecka. Det hoppas vi på.

Första veckan i Operation Vasa såg ut som följer:
Tisdag: 10×500 meter, 1 minuts vila.

Torsdag: 5000 meter.

Lördag: 5×1000 meter, 1 minuts vila.

Söndag: 20 km stakning på Hallby, SÄSONGSPREMIÄR!

Operation Vasa är igång.

Tisdagsspaningar:

Ryktet går att PeterNilsson börjat med sprint. Vart är världen på väg?

Jonas Sjöstedt satte ner foten förstås. Man undrar om det här är på riktigt.

Arvid Öhrn har klivit över 25-strecket – bara två år kvar nu till den optimala åldern 27.

Det är is över hela byn. Det blir snöpulsande i en slänt ikväll med ÖIS damlag. Ingen ska behöva åka hem pigg.

/RD

 

 

 

 

Lika pissigt som vädret i Dresden.

Förlorade en eftermiddag, kom hem febrig slängde mig i sängen, vakande borstade tänderna, somna vaknade och gick till jobbet. En veckas träning borta. En helg till stora delar förstörd. Det finns all chans till bättring nu. Kroppen går åt rätt håll. Nu kör vi.

Hanna Falk började helgen med att vinna prologen i Dresden sen hamnade hon lite långt bak och kom lite  långt ut och vips så var hon ute, vips så var hon petad från morgondagens två Stafettlag och fick sitta och små le lite när alla åt tårta efter trippeln. Hon gjorde säkert sitt bästa för att inte se missunnsam ut. Sedan Söndagens hejarop och ryggdunkningar och Hanna kanske inte får en plats till VM. Snacka om en dålig avslutning på en bra början. Helvete alltså. Lika pissigt som vädret i Dresden.

Britta Norgren bara bombade iväg. Bäst genom tiderna. Vilken otroligt brutal bana. Eliassen är tillbaka med besked. Styrkestakade ifrån dom andra. Som Britta. Vi applåderar.

Denna veckan ska ja spendera på Hallby sanna mina ord.

Nu kör vi

2018 – fortsättningen

Jag fortsätter min årskrönika jag påbörjade. Kanske inte för att den var sådär ¨halleluja vad läsvärt¨- bra utan mer för att jag inte gillar halvfärdiga projekt. Vi börjar där vi slutade, efter 57 kilometer löpning i juni kommer juli..

Juli
Jag mådde katastrof och försökte hantera det genom att cykla. Ville bara tänka på annat, men på en cykel kan man nästan inte göra något annat förutom att tänka. Det blev några timmar på sadeln och framförallt många timmar tillsammans med Abbe. 125 mil om jag har räknat rätt. Jag fick cykelben och ställde till och med av Abbe vid ett tillfälle på Mallis, även om han aldrig skull erkänna det själv. Utöver cykel spelade jag beachvolley och sprang ungefär ingenting. Jag vet inte om det var därför jag hade ont i hjärtat eller i knät, kommer inte ihåg riktigt.

Augusti
Abbe släpade med mig till Velofondo Vårgårda. Jag hade som sagt fått cykelben så jag och Abbe fick snabbaste cykeltiden över de 10 milen vi körde. Cykla i klunga är fruktansvärt kul, men livsfarligt. Senare i augusti körde vi även klassiska Hammarrundan, det var hårt men jag hängde ändå med rätt länge. Jag sprang Blodomloppet mest för att komma igång och dagarna efter vann jag min sträcka på Vasastafetten. I augusti samlade jag ihop totalt 12 mil löpning, så det som hände senare i September är nog mycket tack vare alla cykelpass tillsammans med Abbe. Man ska inte underskatta alternativ träning sålänge man kör hårt blev lärdomen.

September
Jag sa upp mig på jobbet, drog till Göteborg och började träna löpning igen. Här fanns löpare på riktigt, och backar. Vi körde 8×3 minuter backe varje tisdag, och jag kände mig otroligt stark konstigt nog. Återigen har jag alla cykelpass att tacka. Intervaller varvades med distanspass på cykel och vid något tillfälle ett helt okej tröskelpass i Skatås. 15e augusti sprang jag 5000m på bana, ett taktiklopp som slutade på 15:45. Veckan efter körde jag 10000m på bana, öppnade väldigt lugnt och sprang faktiskt ganska kontrollerat i mål på 32:19. Någon tanke på Lidingöloppet fanns inte då, men när Palle ringde och började övertala mig så väcktes faktiskt en gnista. Känslan jag haft på backpassen kombinerat med farten på bana som faktiskt var helt okej, samt alla långa cykelpass gjorde att jag bestämde mig för att köra. Jag anmälde mig på onsdagen innan och sprang i mål på 1:48, mitt bästa lopp hittills.

Oktober
Jag vann Äppleloppet, blev tvåa på ÖIS-loppet, blev sjuk nästan 2 veckor men efter det bytte jag klubbtillhörighet och började träna ordentligt för första gången i mitt liv.

November
November i Göteborg är kanske inte vad man tänker är den bästa kombinationen för att få till bra grundträning, men det var precis vad jag behövde i mitt annars kaosartade liv. En träningsgrupp där man bara kunde haka på, nya vänner, strukturerad träning, ett sammanhang. När folk frågar vad jag gör när jag inte jobbar säger jag att jag tränar 10-12 pass i veckan, jag är inte rastlös om man säger så. Ingen tävling men däremot ytterligare en vecka på Mallis med Abbe betades av, och det känns som vi satte grunderna för vad som skall komma bli en ny tradition.

December
Träningen flöt på bättre än någonsin. Livet likaså, till viss del. Man kan nästan säga att jag dubblerat min träningsdos, både vad gäller kilometer/vecka och timmar – och allt känns JÄTTEBRA. Mot slutet av December började även formen dyka upp efter några veckor/månader med riktigt bra träning. När jag sprang ett av mina snabbaste intervallpass någonsin strax efter jul visste jag nästan på förhand att det skulle sluta med att jag blev förkyld, och så blev det tyvärr. Missade Sylvesterloppet på nyår och tyvärr tävlingspremiär nu i början av 2019, men vad gör det? Ganska mycket på psyket men i övrigt inte så farligt..

 

Året i siffror

Löpning totalt – 275 mil (minskning med en del från 2017)
Cykel totalt – 377 mil (ökning med massor från 2017)
Timmar totalt – 407h (ökning 67h)

Tävlingar kronologisk ordning

Quality Hotel Games 1500m                  (4:08)
Bannister Running Opening 3000m   (8:46)
Träningtävling Munksjön 5,5km            (18:35)
Träningstävling Bonnarundan 7,8km (27,46)
Rallarloppet 27km                                          (orkar inte kolla tid)
Eksjö Stadslopp 10km.                                (32:25)
Velofondo Vårgårda 95km, isch..          (2:28h – 38,5km/h)
Blodomloppet 10km.                                   (34:15)
Vasastafetten 5,5km.                                  (18:32)
Hammarrundan 70km.                              (1:54h – 37km/h)
Stafesten JKPG 4,9km.                              (15:36)
Lag-DM 5000m                                              (15:45)
DM 10000m                                                     (32:19)
Lidingöloppet 30km.                                    (1:48:24)
Äppleloppet 4,7km                                       (16:24 – banrekord)
ÖIS-loppet 12,6km.                                      (46:52)

När vi ändå är i farten summerar vi lite blandade kategorier;

Årets fest – Robban & Camillas bröllopsfest. Bubblare; vängafesten
Årets platta – Väntar på en ängel, Oskar Linnros
Årets väggning – Adam Sernheim, John Bauer trail. Bubblare; När jag fullständigt parkerade någonstans vid Borgholm och skulle hem till Löttorp. Bland det värsta jag varit med om..
Årets helg – Lidingö
Årets skådespel – Peternilsson med repliken ¨öhh, ehh.. asså jag har inte tänt grillen än¨
Årets bartender – Dolla på tranan
Årets hyresvärd – Adam Sibgård
Årets instagram-konto – Team Popcorn runners
Årets hårdaste träningspass – Premiärstyrka på ÖIS.
Årets chock – När det gick upp för mig att Sa Calobra är en vändbacke.

Nästa inlägg ska jag spåna om 2019, det kan bli intressant. Tack för att ni läser!

/örnen

 

Fredagsfeeling

Även ett missat inlägg är ett inlägg…

Äldre inlägg Nyare inlägg

© 2024 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑