Solen började klyvas av horisonten och temperaturen sjönk stadigt. Väldobbade skorna på och pannlampan fick åka med i vätskebältet. Upp för huskvarnabergets lövtäckta stigar medans solen försvann i horisonten. Vidare längst vandringsleden förbi utsiktsplatserna innan pannlampan åkte på. Tog av in på IKHP-milen och borta vid Läxarp var himlen över trätopparna i väster i brand. I skogen vid huskvarnabergets högsta punkt skymtade bakskånkorna på en överlevare i pannlampans sken.
Passa på att möt solnedgången löpande i förberedelse för nästa års ÖIS-lopp så det inte blir så himla jobbigt som det alltid är!
Varje år görs sammanställningar om vilka personer som är mest omskrivna i media. Nu har det ju ännu inte gjorts någon sådan mätning på Holavedens plattform men jag är ganska säker på vem som skulle hamna överst.
Peter Nilsson. Även känd som PeterNilsson eftersom denne man sällan benämns endast vid sitt förnamn. Varför vet vi inte. Det bara är så.
Jag har suttit en stund och försökt författa några hyllningsrader på PeterNilssons högtidsdag. Men det känns bara krystat. PeterNilsson gör inte det PeterNilsson gör för att hyllas. Han är bara en person med ett engagemang, en vilja och en positiv attityd i sig själv som vi alla kan lära av och sträva efter.
Jag och många med mig är bara glada att vi får ta del av hans personlighet och smittsamma gnista. En man att ha med sig i med- och motgång.
Mycket minnen har passerat och fler kommer det bli.
Stort grattis på 50-årsdagen Peter. Nu kör vi 50 år till – minst!
Torsdag 18 oktober. Vill minnas att det idag är exakt 13 år sedan Lars Winnerbäck fyllde 30. Han firade med att sälja ut hockeyhallen i sin hemstad. (Fel, imorgon 19 oktober är det Lars födelsedag men ändå.) Vi tog bussen upp till Linköping och satte oss på en bakgård. Med mig hade jag ett gäng flaskor Andersson. Inte OP nu utan maltversionen. Det var ett gult skimmer hela dagen. Sol, gula löv och ljumma vindar. Vi skolkade till och med. Av någon anledning bejakade jag mitt hårdrocksjag alldeles i samband med Winnerbäcks 30-årsskiva, därav iklädd nån form av tygaccessoar på huvudet. Grattis Lars. En dag för tidigt. Han öppnade med Där elden falnar men fortfarande glöder, den där kvällen i Linköping. Hittade inte nåt klipp från just den kvällen. Men den här är från samma år. 13 år senare är vi lika gamla jag och Lars. Och mer än nånsin förstår jag vad han sjunger. Vilka rader.
/RD
Du hade rätt, sångerna kom från andra länder
Vi möttes i ett underland och står på en perrong
Där allt förändras fast ingenting händer
och skymningen är tidlöst vacker
och jag skriver den från en stuga vid en sjö
det är lätt att bli blödig och nostalgisk
fast man bara bytt miljö
Vi hade allt, och friheten var ännu inte stulen
vi hade skogarna i söder, drömmarna i väster
och sandade vägar under hjulen
och vi visste ingenting om verkligheten,
ja vi sökte i det stora efter svar
Så många illusioner som har rasat och så långa vägar kvar
Du har vunnit och förlorat, du har sett dig själv i spegeln
Du har vaknat i fel säng, du har vart kär
Och framtiden väntade som en farlig gåta
Man har bråttom dit, sen är man där.
I en stad som får en att bli större än man är
Men i en ålder som sätter allt på jorden
Jag trodde att jag visste vem jag var och vad jag ville
Men nu skulle jag inte välja dom orden
Jag har ingen lust, Jag fastnar framför tv: n när det skymmer
att följa dig i livet och skynda mig hem,
för att fylla på så mycket skåpen rymmer
Jag prata med en vän innan jag reste,
Hon sa du måste alltid packa lätt
Som att du alltid är på resa och ännu inte sett vad du har sett
Vad ska vi göra med vår tro? Vad ska vi göra med vårt hopp?
Vad ska vi göra med vår kärlek som blöder?
Ser du hur det skymmer, hur färgerna ger opp
Där elden falnar men fortfarande glöder
Vi kan inte färdas, bakåt i tiden,
och det skulle bara va ett steg tillbaka
Jag hatar min rastlöshet, jag älskar min tjej
det är så mycket som jag glömmer att bejaka
Och det är svårt, att tassa på den folkhemska skaran
Varje torn du bygger upp ska nån annan rasa ner
Nån idiot som bara ser sin chans ska ta den
Vem som helst kan avge tomma löften,
och göra hål där de lovar och svär
Det är lätt att hålla käften, och svårare att säga som det är
Du är min vän, och stormarna i vår blir våra bröder
Våra fäder tacklar av nu, världen är vår
Där elden falnar men fortfarande glöder
Om vi ses, bland dimmorna i norr eller i söder
Med drömmen i behåll och med lust att ta vid
Där elden falnar men fortfarande glöder
Jag lämnade asfalten som Oskar sa och var nyfiken på vad skogen hade att erbjuda. Förkyld som aldrig förr tog jag mig knappt upp för backen till Jordstorp och vidare mot mina egna svampställen. Efter en trög start lossnade och jag och pappa kom knappt därifrån. Ibland gäller det att ha lite tålamod och jag tror faktiskt jag blivit bättre på det med åren. Hur sjukt det än låter. Jag? Tålamod? Nää…
Anmäl er till terräng-KM i föregående inlägg. Om ni inte är sugna kan ni göra det i alla fall bara för att det var så himla enkelt. Holaveden är enkelt. Vi borde nästan få i uppdrag att bilda regering.
Avsnitt #6 med Andreas Rangert. Landslagsorienteraren som gick från elitidrotten till en topposition inom näringslivet, aldrig lämnade skogen och åker ett skidlopp ute i världen varje vinter.
Senaste kommentarer