Hur många gånger har man inte sett dagen bli till kväll och senare natt när man bilat på riksväg 40? En perfekt solnedgång tycktes aldrig vilja dö ut när jag åkte hem igår efter en nästintill perfekt helg. Hjärtat slog ett dubbelslag när jag såg Vättern reflektera de brandgula molnen med sitt spegelblanka vatten och tillsammans bildade de en tavla som ingen kan återskapa. Vackert. Längst där ute guppade en segelbåt som en siluett och jag tänkte att det här hade kunnat bli en bra låttext om man hade den talangen.

Midsommar. Det blev både dans, skjorta på, vinst i beachvolleyturneringen, sju blommor under kudden och allt sånt där som hör till. Borås är det nya Dalarna när det kommer till midsommarfirande, boka in mig nästa år igen! Senare vidare till Båstad där Herr cykelsson skulle göra sin debut som elitcyklist. Vi bodde i Halmstad och lyckades på något sätt hoppa över en natts sömn efter den tunga förlusten mot Tyskland. Vi mådde helt enkelt inte bra, och sova kan man väl göra en annan gång. Min plånbok försvann någonstans, men min erfarenhet säger att den kommer fram någongång. I 9 fall av 10 löser det sig alltid.  Det är fruktansvärt vad det går undan för cyklisterna och att langa vatten i det tempot var inte smidigt ska ni veta. Han tappade tyvärr klungan och fick senare kliva av loppet då han blev ikappåkt. Men nu är debuten avklarad och absolut med väl godkänt som betyg.

Vi får se vad den här veckan har att bjuda på. Kom igen och överraska mig. Ruska om mitt liv på ett positivt sätt. Det är dags.

En riktig kämpe ska ni veta. Lite mer tryck i pedalerna och lite mer erfarenhet så blir nästa SM roligare tror jag!