maj 2018 – Holaveden

Månad: maj 2018 (sida 1 av 6)

Stockholm Maraton

2018-05-31 / Oskar Lund / Inga kommentarer

Sista passen är sprungna. På lördag står jag på startlinjen vid Stadion, redo att avverka 42 195 m i försommarvärmen. Det kan bli en törstig dag. Det bästa med att springa maror är att jag brukar unna mig en Mountain Dew och lite bakverk efteråt. Kanske lite lösgodis slinker ner också. Detta blir min första asfaltsmara. Målet med året är att springa 5 maror och detta kommer bli lite för att se och lära hur kroppen och benen reagerar av distansen.

Målet är att springa med ett leende och insupa stämningen!

Beväpna dig med vingar

2018-05-30 / Holaveden / Inga kommentarer

Jag har fått några dagars dispens. Mitt huvud har krävt det. Det har tagit fram till idag men nu är jag i startgropen igen. En fantastisk helg. Ni har ju sett det mesta (hoppas jag) här på bloggen. Blev överfallen av ett gäng huliganer i fredags. Beväpnad med ett par stavar i lördags. Ihälld diverse sportdrycker och slutade med ett par gula manchesterbyxor på Bongo Bar. ”SPELA SHORELINE”. Men nä. Blev inget Shoreline. Istället blev det bussen hem till ensamheten. Familjen hade flytt huset och tur var väl det.

Det blev en fantastisk dag. Nu återstår en bröllopsdag. Camilla ska bli en Davidsson.

Sådana vänner och sådan blivande fru. Vem tackar man? Tacksamhet och kärlek till er alla.

36.31 i fredags. Förbättringspotential men kul att spänna bågen. Intervaller är medicinen. 5000 på tartanen i juni. Det är bara att ösa på nu. Bara att ta fart. Kroppen är med, sinnet är med. En härlig tid!

Gå ut och var glad din jävel!

/RD

32

2018-05-29 / Arvid / Inga kommentarer

Somliga säger att tiden läker alla sår. Och visst har man hört att tiden går fort när man har roligt. Denna helgen gick rasande fort, och jag hade verkligen jätteroligt. Kanske det roligaste jag haft. Så det kanske stämmer det där med att tiden går fortare då. Min plan är att ha roligt, för då kanske tiden läker alla sår fortare. Eller så skjuter man bara upp en känsla som man inte vill ska infinna sig. Tomhet. Saknad. Ensamhet. Viktigt att fylla såren med bra läkemedel.

Vilken helg vi hade. Jag kommer aldrig glömma den. Vi skrattade mycket med Robban. Vi skrattade också väldigt mycket åt Robban. Han är rolig. Kontrasternas helg. Det började med att Eksjö stadslopp bara revs av i farten. 32:25 nånting. Ganska bra med tanke på mitt knä som strulat i två månader samt det där rostiga svärdet som hugger och vrider sig i bröstet. 35s från PB, klart man är nöjd. Klipp till Peternilssons halvtaskiga skådespel och sen var festen igång. Jag somnade vid grillen, sen gick jag och la mig med Robin Werner. Resten av helgen censurerar vi tills Robban väljer att återge sina egna minnesbilder.

Åker till Berlin imon. Tänk att alltid va på väg. Gäller att lappa ihop såren med bra läkemedel. Mitt favoritband. Mina favoritkompisar. Kanske nåt löppass i en vacker park. En döner på kvällskvisten. Om inte såret läker kanske det börjar koagulera i alla fall. Huvudsaken är att tiden går fortare där nere än hemma i lägenheten.

Söndagens sista rester.

2018-05-28 / Johan Palmer / 2 kommentarer

Så len, så skön, så frisk. Brämhults. Gick in på Pressbyrån och gick loss i tidningshyllan. Betalade kalaset och tänkte att den här dagen måste bara överlevas. Brämhults kanske var helgens bästa dryckesköp trots att man gjort ett helhjärtat försök till att vara kung i baren.

Svensexan kommer gå till historien. Som sig bör. Något att plocka fram och berätta om. Antar att det var som sig bör, ett stycke stolleprov. Hur kunde han åka så fort med dom stavarna?

Famntag, klapp och kyss. Så gott att må gott igen. Kling klang Kling klang. Få låtar har så bra tamburin eller är det ett så kallat ägg? Ett ägg helt klart, tamburin är något annat, en man.

Han ändrade bollbanan nittio grader när han slängde sig upp i luften och gick till historien. Makalöst. Helt makalöst.

Omöjligt att kvarna ut salt på sin egen hand. Det där tequilaracet var ingen succé.

Fantastiska människor. Vilket bröllop det kommer bli. Dansskorna inhandlade. Att han fick bussen att stanna! Ibland är det bara att fråga.

Helgen började helgen slutade. Löpning. Arvid for in i hallen med nygjorda flätor i håret där ja satt och slickade såren. 19km. Man kan alltid komma igen. Igen och igen.