Hela veckan kändes det som att något var på gång. Jag var laddad och fokuserad med bara ett enda mål. Springa fort i Österbymo.

Hört mycket gott om tävlingen och kan bara instämma i hyllningskören. Vilken bana, vilken terräng, vilket arrangemang. Redan på uppvärmningen kände jag att det fanns fart i kroppen. Att formen är god är det ingen tvekan om. PB på Skiergen i torsdags vittnar om det om inte annat. Starten gick och jag var fyra ut från stadion. På första krönet stod PeterNilsson och bad mig hålla min placering och alla vet ju att hans ord är lag när man har Öis-dressen på sig.

IK Akele var i princip det enda jag såg under de första 7 km. Jag bet mig fast. Fast besluten om att vara med in till spurten. Tyvärr fick jag släppa i en utförslöpa. Såg upp till tvåan och trean i loppet i stort sett hela loppet men de var lite för långt ifrån för att kunna ta in. In på 38.57 på en riktigt kuperad och delvis teknisk 10 kilometersbana är jag mer än nöjd med. Mycket över förväntan.

ÖIS ställde upp med 7 löpare i år. Nästa år bör det dubblas för den här tävlingen är värd att upplevas.

/RD