Månad: oktober 2017 (sida 6 av 6)

Universums budbärare.

Nobelpriset i fysik var även iår en häpnadsväckande upplevelse. Det mest uppseendeväckande var att man jublade i tv studion när priset till kännagavs. Det var lätt att tro att ”rätt” lag vann och att experterna var opartiska men det handlade nog mest om att vinnaren var något som dom kunde prata om. Det är inte alltid så lätt i fysikernas värld. Förra året gick priset till upptäckter av topologiska fasövergångar och SVTs expert satt högröd i ansikten men hade stake nog att säga att han inte begrep något av det här medans vetenskapsakademin tog till två bröd och knagig engelska och alla bara satt helt förvirrade och man fick gå över till att priset i kemi skulle offentliggöras dagen därpå.

Iår gick priset till ett enastående arbete, till männen bakom ett jätteliktprojekt som beståd av tusentalsforskare, gigantiska anläggningar och mer offentliga pengar än du kan tänka dig. Man har byggt dom mest känsliga instrument som någonsin byggts av människan. Man har noterat gravitationsvågor. Krusningar i rumstiden, alltså expansion och ihopdragning av rumstiden. Det finns massor av gravitationsvågor i världen men dom man uppmätt är 1,3 miljarder år gamla och uppståd efter att två svarta hål börjat uppvakta varandra, dansat tätt intill varandra och tillslut fattat beslutet att uppgå till en enhet och just då alstrades det ut mer energi än universums alla stjärnor tillsammans.

Det var den 14 september 2015 som den aktuella gravitationsvågen passerade jorden. Instrumentet fick till en början in 35 svängningar i sekunden som strax var 250 och allt var väl över på sådär 0,2 sekunder men med en skillnad mellan noteringarna av 0,7 sekunder(så man kunde uppfatta hur den rörde sig). Jag låter osäkerhetens finger lysa över det där då det är lite knepigt att få fram uppgifterna för en lekman med en iPad.

Det stora och mest aktuella för oss vanligt folk, verklighetens människor är bedriften hur man lyckades sortera i allt brus. Hur man lyckades hitta det man letade efter bland alla fenomen som studsar omkring oss hela tiden. Med hårt och målinriktat arbete så är det fullt möjligt att skapa ett flöde av intressanta och bildande fenomen som inte associeras med gamla testamentets eklöv. Det är svårt att hitta det man letar efter. 

Det var Einstein som behövde gravitationsvågorna för att få ihop sina ekvationer. Han trodde dom fanns, men han var klok nog att tveka då saker som man behöver har en tendens att dyka upp och i vissa fall är dom inget annat än bedrägelser. Men tillslut efter femtio år av mänskligt samarbete så vet vi. Människan slår sig för bröstet och tycker hon är fantastiskt. Att det blev häpnadsväckande även iår har att göra med att när mannen bakom hela projektet skulle frågas ut av journalisterna så hackade telefonlinjen så till den grad att ingen förståd någonting även detta år. Vi kan mäta 1,3 miljarder år gamla energifält men vi kan inte få en telefonlänk över Atlanten att fungera eller veta med någon större säkerhet vad det blir för väder imorgon eller hur vi ska bota den canser som imorgon drabbar oss. Men om vi anstränger tusentals hjärnor i femtio år så kan vi hitta ett energifält, som det finns gott om och som vi redan om några år kommer hitta flera i veckan utav.

Fysik är ingen magi men det är musik. Tom Petty har inte lämnat oss men är död. Men allt han var lever kvar någonstans i universum och vi kan uppleva hans magi i många år framöver.

 

ÖIS-loppet

Bara dagar kvar nu. På lördag får man testa backarna i Berg igen. Ny bansträckning och ett nytt elljusspår. Det är lite så att man längtar att få stå där på startlinkjen redan nu. Hoppas bara smärtan i smalbenen från Lidingöloppet ska släppa. PeterNilsson kommer vara i sin prime!

Äppelloppet levererade som vanligt solsken och en rolig bana. Öhrnen har skapat ett evenemang som kommer hålla i sig länge. Hoppas han ställer upp nästa år!

Oktoberfest

Äppleloppet är den perfekta nedjoggen helgen efter lidingöloppet. Här kan man springa på en lite softare nivå, njuta av utsikten över äppeldalen och skåla i mousserande innan man laddar om inför ÖIS-loppet nästa helg. Oskar vann igen, vi får snart ändra reglerna för att han inte ska vara så överlägsen. Alternativt ställer undertecknad upp nästa år för att utmana. Välkomna nästa höst igen!

Här frågar jag Oskar vilken genväg han tog.

Själv har jag sprungit sönder mitt högra knä. Konsten att börja lagom hårt efter ett uppehåll har jag inte bemästrat än riktigt. Det blev nästan 300 kilometer löpning i september, inga monsterveckor men eftersom jag va ifrån det några veckor i somras hade jag förmodligen tappat lite styrka i knälederna som gör att de nu sa ifrån. Det rör sig troligen om en överansträngning alternativt en inflammation. Jag ska ge det några dagar så ska det nog ge med sig innan nummerlappen till ÖIS-loppet åker på på lördag. Vi kan inte ha 3 knäskadade i holavedens stall, det är för många helt enkelt.

Gjorde min första castorama-tävling igår, det gick katastrof. Fick stryk av brorsan i samtliga moment. Jag har egentligen ingenting att skylla på förutom att nyckelbenet var av för två månader sen. Vi är inga kastare av rang direkt, medelmåttor kan man säga. Enda skillnaden på mig och brorsan är att jag kan springa. Som längst kom spjutet runt 33 meter tror jag. Ska lägga upp resultatet när det är ute. Det finns en ny chans för er som vill se vad ni går för i kastgrenarna redan den 14e oktober. Haka på! Jag tänkte göra ett nytt försök då, kanske har jag hunnit tjuvträna lite!

/ örnen

Nyare inlägg

© 2024 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑