Om jag ska harva på asfaltvägarna i höst så måste ja montera på stänkskärmarna, note to myself.

Ännu en dag när man inte fått någonting gratis. Det lilla livet smyger sig på, smorde en ungform och varvade kokt skivad potatis med skivad lök, gravad lax, hällde ägg och mjölkgrädde över och toppade med smör och dill. Öppnade en öl och satte mig för att vänta in klockan. Slog upp en snaps och lätt världen komma över mig i form av musik. Inväntar en bil som ska ta oss vidare genom natten.

Oskar fann inga större problem när han sprang hem sin tredje raka Äppellopp. Det var mysigt hela vägen längst äppelraderna trotts stela ben efter lidingöloppet. Det blev folkfest iår igen.Traditionsenligt skulle ja vilja säga. Ett arrangemang som står sig i konkurrensen. Öis loppet till helgen, ytterligare en folkfest. Ett arrangemang som kräver lite mer av sina utövare.

En tidig morgon mitt i veckan såg ja Rasmus Ax komma stakande nere på vägen strax efter sex på morgonen. En vittnesbörd av motivation det, men när han närmade sig backen upp mot Knutsson så stannade han till och vände hemåt igen. Även motivationen har sina gränser, antar ja.

Lite blåsigt men ändå solsken och upptorkad asfalt har bjudit på fin rullskidåkning i veckan. Fyra mil på en torsdagskväll hör inte till vanligheterna. Annars har det inte varit någon enastående vecka det här, träningsmässigt, men ja krigar på som så många andra.

Vad det verkar i skrivande stund så har inte yttrandefriheten ställt till med allt för mycket elände. Det måste man vara tacksam för.

Jag har snöat in på välklädda intellektuella män som tänkte stora tankar för hundra år sedan. Idag på morgonen när jag satt i biblioteken så kom jag över en ny favorit, Henri Poincare’. Jag vet inte så mycket om honom och har aldrig läst något han skrivit men han verkade varit en sån där som blickade djupt in i ett ämne och förfogade över en häpnadsväckande bred kunskap. Det sägs att han kom på relativitetsteorin före Einstein och var den som talade om det för honom men jag låter det vara osagt. Men det verkligt stora ifrågan är att han inte gjorde någon stor sak i att hävda sin rätt. Titeln han fått av eftervärlden verkar vara efter några googligar vetenskapsfilosof men under sin levnadstid var han en beryktad matematiken som skrev mycket och fort. Han skrev och lämnade, han rättade aldrig stavfel eller byte ut ett ord mot ett annat, han bara skrev. Från tanken till handen. Vilken kille, man måste begrunda och vi lär ha anledning att återkomma till honom, var så säkra.