Månad: januari 2017 (sida 6 av 6)

Stina fucking Nilsson

Vilken tjej.

 

 

Att Stina Nilsson är snabbast i världen och en taktiker av rang det visste vi redan. Men att hon kunde dominera distansloppen på ett så överlägset sätt är något nytt för i år. Nu leder hon touren och man börjar undra vem som kommer att stoppa henne från att flyga först upp till Alpe Cermis. Gårdagens seger var mäktig att se, äntligen slipper man höra en norska i segerintervjun. Många säger att man inte ska jämföra henne med någon, men visst påminner det väldigt mycket om världens bästa taktiker Petter Northug. Att kunna positionerna sig precis när det behövs. Det avgörande rycket. Spara krafterna till upploppet och att vinna fast man sett sliten ut hela loppet. Genialt! Silver-stina är påväg att bli guld-stina.

Mitt instagramflöde senaste dagarna har bestått av antingen elitlöpare som springer intervallpass i tvåplagg, bland annat i Sydafrika och i Australien. Eller så har det varit puderbilder från diverse toppar blandat med längdåkare som åker timme efter timme runt något berg i betongspår. Lägg därtill att Oskar uppdaterar oss om väderläget runt Grövelsjön där han nu bor. 30 centimeter puder och -18 grader, riktigt vinter som han säger. Själv befinner man sig i nåt mellanting. Ena dagen regn och några plusgrader när jag sprang runt Munksjön. Vilket väder tänkte jag för mig själv och drog upp buffen upp över öronen så det såg ut som jag var påväg att råna närmsta livsmedelsbutik. Andra dagen samma runda, – 6 grader och nordanvind. Halva munksjön hade blåst upp på grusvägen och jag trampade ner mig i is-blandad sörja upp över anklarna. Vilket väder tänkte jag för mig själv ännu en gång, denna gången med en extra underställströja på mig. Jag vill också springa intervallpass i Sydafrika med bar överkropp. Eller så vill jag åka puder runt något häftigt berg. Eller betongspår i riktig vinter. Just nu kan jag inte bestämma mig, men detta taffliga mellantinget är inget för mig.

 

Titta när Stina slår sitt egna världsrekord 3 gånger på samma kväll. Sprint som sprint ska va. Kort och snabbt!

Mediabruset

Kollade Aktuellt. Elände. Terror, kaosväder, vandaler, bränder. Så satt man och skakade på huvudet. Bara onda ting. Hände det inget mer hoppfullt? Mer än Stina Nilsson dominerar förstås. Nej. Allt är som vanligt. Folk är dumma i huvudet och Norge fuskar. Och 2017 blir året då Instagramjournalistiken tar nästa steg.

image image

image

Det går sannerligen att göra nyheter av allt.

/RD

 

Skidor varje dag

50-70 cm snö, 120 km skidspår utanför dörren och oändliga fjällvidder. Det kan kännas som en illusion men i Grövelsjön är det sanning. En vecka har jag spenderat här hittills men jag ångrar absolut inte att jag ska spendera 13 veckor till här. Än är inte alla spår åkta och alla berg bestigna. Jag har bestämt mig för att åka skidor varje dag på något sätt. Längd, topptur, utför eller turskidor. Än har jag klarat det. Skidåkning är bra för själen.

dsc_0051

Virvelvarv av principer.

Tänk granit, svensk bohusländsk granit. Så principfast är bara sten. Livet därimot böljar som haven, vackert variationsrikt, tilltalande och motbjudande på en och samma gång. Stilla i dagar storm nästa. Nu hissar vi seglen för det nya året. Låter det porla som bäcken i ravinen. Vi flyter med som floden i dalgången, vidare vidare det finns ingen återvändo. På holaveden läser ni om det bästa.

 

År 2017s beaktningsvärdaste ideal, är den pånyttfödda glädjen. Glädje är devisen för året som följer efter alla sattygs kulminerande 2016. Ingen människa är glad hela tiden men alla människor kan vara glada hela tiden. Det handlar som oftast om ett förhållningssätt.

För att finna själva ådern, den outtömliga källan så måste vi förflytta oss ännu en gång till konsten och den ryska målaren Boris Kustodiev. I hans målningar är livet ingenting annat än vackert. Se, skåda och glädje er och vandra ut i världen med ett fantastiskt leende och om någon skulle få för sig att fråga er varför ni verkar vara på ett så ypperligt humör så säg att ni fått det till skänks via Holaveden, att det rör sig om en döende mans målande glädje. Väck deras nyfikenhet. Ge dom nyckeln, till glädjen.

Även om inte livet alltid spelar de finaste melodier så ska förhållningsättet vara orubbligt som granit. Det finns glädje i sorg, det finns nyfikenhet i oro, det gryr en dag efter ännu en natt. Saker sker saker händer man vet aldrig åt vart det bär bara åt vart det lutar men lita inte på det. Boris var svårt sjuk under sina sista år men hans handled slutade aldrig att producera glädje i färg och form. Kolla på bilderna och fatta tag i ditt nya livsideal. Här säljs inga biljetter till lyckan utan den bara finns där, här, i dessa målningar, ta dom till dig, du kommer behöva det.

img_0755

img_0753

Ryska vinterlandskap. Se hur många dom är.

Höstens färger. Se hur belåtna dom är.

 

Det finns bara två kategorier konstnärer, den ena är dom som älskar sig själva den andra är den som älskar världen. Ditt hör Boris Kustodiev.

Hör vad vi säger! Klaga aldrig, ge aldrig upp. Det är Kustodievs princip. Den är vi budbärare av.

2017 glädjens år. Holavedens Kustodievs år! Dag ut dag in.

tjugohundrasjutton

Så sitter man här på andra sidan årskiftet och försöker knåpa ihop en lättare årssummering. 2016 blev ett riktigt bra år sett till min egen löpning. Den innehöll visserligen några djupa dalar men också några väldiga toppar. Jag instämmer med kollegan och Hanna Seppas att högt och lågt känns betydligt mer intressant än jämnt och stadigt. I perioder under året var jag så insnöad på löpning att det var det enda jag tänkte på. Efter ett avslutat intervallpass kunde jag bara tänka på hur jag skulle lägga upp nästa. Jag tackade nej till att träffa kompisar för att jag helt enkelt tyckte det var roligare att springa att springa tröskelintervaller på vistakullevägen. Krogen känns liksom inte så spännande efter ett tag, att vara i form däremot är en oslagbar känsla. I andra perioder var jag totalt förslappad och sprang inte på  flera veckor under sommaren. Ändå lyckades jag springa nära 57 blankt på halva Lidingö och jag fick tillbaka motivationen som försvann någonstans under semesterveckorna.

Totalt blev det 231 mil. Ingen astronomisk summa i jämförelse, men man ska bara jämföra sig med sig själv. Och gör jag det blev det en ökning med 94% från föregående år. Det blir ungefär 4,4mil/vecka men då hör det till saken att jag inte sprang en meter under 7 veckor på sommaren. Ändå har resultaten kommit och jag har uppdaterat personbästan på alla distanser jag sprungit i år. Läste att David Nilsson sprang 52 tävlingar under 2016, riktigt så många har jag inte gjort men det blev några åtminstone. Här kommer en snabbgenomgång. Höjdpunkten är definitivt halvmaran i Göteborg, jag älskar det loppet.

 

  • Träningstävling Rocksjön4,3km. 13:52 (1a)
  • Göteborgsvarvets Seedningslopp10km. 34:35 (1a)
  • Höredarundan – 9,1km. 30:41 (1a)
  • Landsjön runt12,5km. 60 minuter (blev sjuk och sprang som farthållare)
  • Växjöloppet10km. 32:59 (2a)
  • Friskisloppet10,4km. 35:02 (2a)
  • Göteborgsvarvet21,1km. 1:13:12 
  • Eksjö stadslopp10km. 32:52 (3a)
  • Vätterspelen5000m. 15:42 (1a)
  • Grevskapsloppet10km. 33:09 (5a)
  • Kretsmästerskap5000m. 16:20. (1a)
  • Lag DM3000m. 9:12 (2a)
  • Lag DM1500m. 4:19 (2a)
  • Lidingöloppet15km. 57:15
  • ÖIS-loppet13km. 57:09
  • Kretsmästerskap terräng4km. 15:25 (1a)
  • Troll Trail Bunn9,4km. 36:50 (1a)
  • Sylvesterloppet GBG10km. 34:01 (15)

Utöver detta gjorde jag mitt bästa Vasalopp någonsin samt fyra seedninglopp. Under 2017 blir det fullt fokus på löpning med ett undantag för en helg nere i Italien när jag ska försöka njuta genom hela Marcialonga. Jag har inget löfte för 2017 men ambitionen är att fortsätta utvecklas på alla distanser och framförallt att inte tröttna på löpning och tappa motivationen som jag gjorde under sommaren. Sen vore det kaxigt att kunna säga när man gör årssummering för 2017 att man sprungit en mil om dagen…

Nu blickar vi framåt, tjugohundrasjutton kommer bli grymt!

 

/löparn

Nyare inlägg

© 2024 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑