Jag har vridit och bänt, bönat och bett. En gammal dansskada som vägrar ge med sig gör att jag är stel som en gubbe på vänster sida. Trots detta har det funkat kanon att springa hela året. Det har dock kommit med en bitter eftersmak. Till och med 1:13:12 i Göteborg hade en bitter eftersmak i form av stelhet i höften men vem tänker på det när man är i ett sådant rus av personbästa-feeling.

Men nu får det vara nog kände jag, dags att ta tag i problemet ordentligt. Göra det rätt för mig. Den enda som drabbas av att jag skjuter på problemet är jag själv. Ingen annan bryr sig. Det går inte längre stretcha sig till en perfekt höft har jag insett efter att ha försökt i ett halvår. För några veckor sen öppnade jag plånboken. 1150kr har hittills spenderats. Tyvärr utan framsteg. Provar sjukgymnast på fredag. Ni kommer få följa utfallet i del 2. Målet är att kunna springa utan att vara stel som en gubbe efteråt. 2017 ska bli mitt år jag har det på känn.

Bilden är från i våras när jag sprang 5x2km och snittade 6:20-6:30 på alla. Dagen därpå sprang jag 21km under fyrafart och snackade med syrran som cyklade bredvid. Samma kväll fick jag feber, men jag var i bra form. Lite avis på Oskar som är inne i flödet just nu, då när kilometerna kommer till en som han så vackert beskrev det. Men snart hoppas jag att jag ska vara tillbaka där också.

På allmän begäran. Här är resultaten från ÖIS-Loppet!

Det blev som vanligt en underbar lördag på ÖIS-gården. Många trevliga möten och samtal vilket är väldigt trevligt och lite av halva grejen, eller mer än det egentligen.

Själva loppet blev en riktig självförtroendeboost med nytt pers med 1 minut och 59 sekunder. Sprang ihop med Robert Franzen, ÖIS nye löparkung, nästan hela loppet. En trevlig bekantskap, Mora-kille som blev Ölmstadbo för ett par år sen och som nu blev klubbmästare för första gången. Strax innan Berg kom rycket och i Bergabacken drygade han ut ledningen. Kunde inte hänga i ryggen men jag är hur nöjd som helst med loppet som helhet. Jag fick ut max av min kapacitet den här gången. För två veckor sedan testsprang jag banan med Peternilsson som sällskap på cykel och då sprang jag på runt 56 minuter.

Kroppen min mår. Och den skriker efter sömn. Så ni får hålla tillgodo med en utförligare rapport i veckan.

Tack till ÖIS-Loppets fenomenala arrangemang. Kan inte nog understryka min stolthet över moderklubben under sådana här dagar. Eldsjälar och entusiaster rätt igenom. Det är ni som är klubben!

Ibland blir det fel. Ganska ofta för min del. En del faktafel smög sig in i dagens inlägg. En ekvation som inte gick jämt ut. 4 lopp totalt, 6 vinnare. Ni hör ju själva.

• Arvid, dolla, Lars Lundström och Oscar Claesson är dom fyra som vunnit. Att Jonas smög sig med är inte orimligt, jag minns bara formen han hade 2013 och tänkte att det var omöjligt att någon annan kunde vinna då. Tydligen lyckades dolla..

• Jag och sluggern har en 3e plats gemensamt på vårat samvete. Dock har sluggern vunnit klubbmästerskapet för ÖIS 3 år i rad.

• Jag och hubbe har tagit oss i mål samtliga upplagor. Dock har jag åldern på min sida i jakten på 50 år i rad. Ledsen hubbe.. Fler som sprungit alla gånger? Ja förmodligen. Resultatlistorna är lite svårtillgängliga, en pärm med samtliga år våre perfekt att lusläsa vid målområdet. Det är en önskan till PN.

Vi uppdaterar under dagen.