Helvetesmoln över himlen.
Snöglopp & rusk.
Mjölkljusskyn blev ett gastkramande mörker.
Jag är malplacerad.
Tillvaro av makadom och slit.
Jag kräver att alla ägnar mig en tanke var dag det regnar imellan sju och fyra.

Jag vill bara springa långt långt bort, runda en ek och springa hem igen.
 
Men.

Hundraåttiosex centimeter Johan Palmér är belägrad av förkylning.
Det härjar inte fritt utan hålls tillbaka och kommer inom kort kapitulera enligt min egen utsago..
Det kändes som någon drog en diskborste genom svalget på mig i Söndags morgon.
Det är bättre nu.
Det sista dödsstraffet i riket drabbades man av om man somnade på posten under militärtjänstgöring.
Det första dödsstraffet man borde drabbas av i modern tid vore om man hemlighöll en mirakelkur för förkylningar.
Vad man kan göra är att lyssna till de äldre. Som man gjort ialla tider och kulturer.
Inte för att dom kan allt, varit med eller har extraordinär vishet utan framför allt har dom tid och möjlighet att titta på fråga doktorn på tv.
Där kan man lära sig att man kan ta en tesked honung på tungan och låta det smälta ner i svalget och utföra mirakel.
Jag gjorde så och det blev lenare, sötare. Bättre!.
 
April är regnets månad.
Jag har förlikat mig med det.
Vårens regngardin har dragit in och piskar nu liv i jorden.
Invänta nu bara mina kära systrar och bröder.
Som ett jubel i ett bönehus kommer våren explodera på allvar och blekt fjolårsgräs blir ett minne blott.
Ängen blir en säng där man kan inhämta andan efter att forcerat tiominuters backen på sju.
 
När björkens knoppar är som musöron börjar gäddan vakna till liv enligt sägnen.
Borde vara i dagarna nu.
 
Kommer jag kunna träna lätt efter vedhuggningen på lördag så kommer jag satsa på en quick-fix vecka för Landsjön runt 12,5km klassisk teknik tävlinghjul.
Invänta rapport.
 
För er alla
/Johan Palmér