Eftersom vi har kommit fram till att friktionen är det som är helt avgörande för dina skidor ska vi nu titta närmare på hur spannet på olika sätt påverkar friktionen. Spannet distribuerar din vikt över belaget och ner i snön. Hur man vill att denna kraftdistribution beror på hur flera saker, så som snö/is-kristallernas hårdhet, hur väl kristallerna håller ihop och hur mycket väta det är i snön.

 

Formeln för torr friktion:

Ft = Fn (μa+ μp)

 

Ft = Friktionskraft

Fn = Kraften som din kroppsvikt lägger på skidorna

μa = Hårdheten i spåret / Hårdheten på snökristallen

μp = Strukturen på belaget som skär ner i snön / Arean av belaget som ligger mot snön

 

Ur formeln kan vi se att μa kan ses som en konstant då båda ingående värderna ofta följs åt utom i vissa speciella fören t.ex. vid väldigt sockriga spår. Men μp är mer intressant och visar att ju mer area som kan bära kraften och en yta med fin ytfinhet utan spetsiga former borde ge ett bra glid. Ytan som verkligen bär upp vikten är väldigt liten då endast topparna på belaget ligger mot snön. Men sällan åker vi skidor i enbart torr friktion, som bara inträffar vid kallare än -10 och kallare.

 

Vid varmare före måste ytenergin mellan skidorna och vattenhinnan tas med in i bilden också. Denna energi är inte direkt påverkad av kraften skidan trycks ner med utan beror på radien på anläggningspunkterna mellan belag och snö samt ytenergin för belag och vatten.  Därmed motsäger denna formel vad vi lärde oss i formeln för torr friktion.

 

Utifrån detta kan vi nu välja spann efter föret. Kortfattat kan man säga att om det är kallt så vill man ha ett par skidor som distribuerar ut din vikt på hela belaget och strukturen ska inte ha vassa toppar som skär ner i snön. Dessa skidor är ofta ganska styva vid topparna när dom är sammanpressade. Är det blött och isigt så vill du ha ett par skidor som lägger all din vikt på en mindre del av belaget och med en grövre struktur där anläggningspunkterna får ta en högre kraft. Dessa skidor öppnar sig ofta i spetsarna när de sammanpressas eller känns mjuka i spetsarna.

 

Kom ihåg, ju bättre koll Du har på spannen på dina skidor desto snabbare blir dom!

 

 

 

 

 

 

Stå ut med vad du tänker göra.

Du har gott om tid.

Du behöver inte arbeta ihjäl dig.

Gå upp på mornarna och ta itu med dagens arbeten.

När arbetet är slutfört är dagen slut.

Men nu är vi halvvägs. Jag ska leverera bananer och gå på bio. Däremellan funderar jag på att klämma in mitt 2 (!!!) löppass sedan lidingöloppet. Ja ni hörde rätt. Jag är en riktig latgris nu för tiden men jag har börjat trivas med tillvaron. Livsfarligt det där, trivas med att vara lat?! Snart ser ni mig väl på Biggest looser och Lyxfällan. 

In other news. Jag har odlat skägg. Min flickvän hatar det. Jag ska ställa ett ultimatum. Jag säger att jag rakar av skägget när jag springer Göteborgsvarvet under 1:20. På så sätt kommer hon sparka ut mig genom dörren med löparskorna på för att få mig att träna. Hon kommer bli som en omvänd feeder. Min plan känns genialisk. Min lathet botas, min skäggväxt kommer bli mustig och viktigast av allt, Göteborgsvarvet kommer gå fort!

Lästips;

Peter Nilsson, arrangör för ÖIS-loppet samt multiidrotttare. Mycket trevlig herre som har bra fart både i våtdräkt, på skidor, i löparskor och på cykel. Han skulle förmodligen kunna sätta rekord i en svensk klassiker i h45. 

Många som läser bloggen har på något sätt en koppling till skidåkning. Så jag tänkte jag skulle försöka reda ut begreppen lite under en serie av inlägg. Det finns mycket matnyttig information på nätet och egentligen är det ganska enkelt.

 

 

Både glidet och fästet handlar om att minimera och maximera friktionen. Hur friktionen funkar ska jag försöka reda ut lite. Det är så att den är beroende av 3 saker.

1. Kraften som blir av att du står på eller trampar ner skidan.
2. Ytstrukturen både på skidan, vallan och snökristallerna.
3. Ytenergin hos skidbelaget eller skidvallan och vatten.

Dessa tre faktorerna är olika viktiga vid olika fören men tillsammans skapar dom förutsättningar för att både kunna ha fäste uppför och glid utför backarna.

 

 

Jag har nu börjat årets tredje styrkeperiod.

Den första var i Mars/April.

Den andra var i Juni/Juli.

Och denna tredje blir i Nov/Dec.

Därimellan har jag inte kört många renodlade styrkepass.

Därefter kommer jag åka skidor i två månader.

Varv på varv.

Dosen för styrkemedicinen är 1-2pass i veckan.

Alla pass ser likadana ut.

Fokus ligger på att bygga in styrka i kroppen.

 

Passen bygger på enbart på 3 övningar.

(Det är det mest minimalistiska man kan göra enligt mina undersökningar.)

Bänkpress 

Marklyft

Skruven (magövning)

Metoden är att köra tungt och snabbt med lång vila emellan.

Första passet kör jag med en vikt som känns kontrollerad.

Sedan ökar jag vikten lite för varje träningspass i takt med min ökade styrka.

 

Förra måndagen körde jag ett pass med Löparlegenden.

Han har införskaffat en Concept Roddmaskin och ägnar tiden numera åt att spöa sig själv i 2000m.

Han hade läst att Björn Ferry hade sprungit milen på strax över 30 minuter och att Ferry själv trodde att det var enbart Johan Olsson av svenska skidåkare/skidskyttar som skulle ha en möjlighet att slå honom på 10 000.

Ferry verkar även ha sagt att han med lite specialträning skulle klara av att springa Göteborgsvarvet på 1.10.

Löparlegenden kommenterade det hela med att snacka går ju.

Under pratstunden passade Löparlegenden som passerat 65 vårar att imellan 2000m intervallerna ta PB i marklyft 130kg.

Med smalstång och små viktplattor vilket gör att stången är betydligt närmare marken än vad den är på tex ett gym. 

Det var vad jag råkade ha på stången för tillfället.