Författare: Johan Palmer (sida 1 av 19)

Frustande hästar och fruktade gener. JSM 2018

Maja Majbäck tog av sig stavarna i målområdet och började ladda inför morgondagens sprint. Hon återupprepade inte sin fars bedrift med att bli Svensk juniormästare i Hallbyspåren. Iallafall inte den första tävlingsdagen. Sprint fanns inte på hans tid inte heller hästvägar. Men uttrycket i hästväg användes då och vi använde det idag. Frida Karlsson krossade i total överlägsenhet allt motstånd. For fram som en uppenbarelse om framtida guld. Vann den äldre juniorklassen med fyra och en halv minut. Maja startade mästerskapet med en sjätte plats.

Vad är länken mellan dåtid och nutid?

Varje kropp som fraktades upp för dessa branta saxbackar innehåller ca 22 000 gener. Dom är en del av DNAt. Generna bär på ett recept för ett protein. Vid replikeringen dubblerar DNA-molekylen i en celldelning. Genetisk information förs vidare från cellgeneration till cellgeneration. Historier skrivs och återupprepas.

För tolv år sedan vann Marcus Hellner juniorcupen här på Hallby, då på den tiden hade Oskar och ja Larry Poromaas vallatips i vallaboxen. Larry blev senare personlig vallare åt Marcus samtidigt som han var vallachef för landslaget. Igår vann hans grabb en hård spurtduell och korades till jubel och applåder. Hans mamma, grabbens mamma alltså, fru till Larry då precis som traditionen bjuder var med på samma OS för exakt tjugo år sedan som den spurtslagne tvåan Pål Jonssons farsa. Han åkte där ifrån självaste Dählie. Gener kan fira stora framgångar.

Ebba Anderssons gener firar stora framsteg på andra sidan jorden samtidigt som lillbrosan sträckte ut vackert i diagonalen när han tog hem den äldre herr klassen. Han uppvisade power och ren åkstyrka. Ni vet det där uttrycket om att släppa alla hästar lösa. Uttryck om hästar är något vi ärvt.

Nu använder ni arbetstidsförkortningen till att uppleva stor sport vid Hallbystugen. Ni som är tjänstemän kan ju bara förlänga lunchen. Det är ju ändå ingen som bryr sig om vad ni gör på dagarna. Idag förvandlas nämnligen Hallbyterrängen till ett kokande coluseum. Banan är brant och tvär. Atleterna ska ner i grytan och upp igen. Bara de starkaste generna tar sig vidare. Finalerna början tolv nollnoll.

Ett alternativ är att följa allt på youtube, leta rätt på länken på hallbysok.se

Ikväll släpper vi en podd om spektaklet, längta efter den.

Tack.

Om Kalla kan infria alla dessa förväntningar och gå leeende till mikrofonerna så är hon värd all beundran. OS vilket spektakel. Alla våra ögon. Man blir som hänförd, upptagen utav det. Som ett fyrverkeri på himlen. Allas drömmar.

OS får mig att tänka på alla dom stora. Frode, Zorro, Hetland, Lind. Northug. Alla som slutat men lever vidare på youtube.

Förkylningen leker katt & råtta med mig. Ännu lever jag i leken men hotet hänger över axlarna. Fäktar och gömmer mig. En taktik god som någon.

Denna trötthet som en fredag kan chocka en med. Vet inte hur många bokstäver jag raderat under detta inlägg. Jag försöker och försöker men ändå blir det ingenting. Har tonvis med arbete nerskrivet på papper men därifrån är uppgiften övermäktig. Iallafall denna fredag. Man måste ha något sätt att betrakta verkligeheten på, en ventil, ett vattenhål. Faror lurar kring knuten. Vi behöver alla andas ibland. Men man måste ändå ta uppgiften. Som man tar en tjur vid hornen, det är bara vid extremfall man kastar sig bakom planket. Vi ser alla rött ibland, förbannade. Men ändå the show must go on.

Tur att man har skidåkningen som en gnista i vardagen. Den här tiden på året blir lätt sövande, som ett åldrat döende. Nu kaffe och svettlukt, påväg någonstanns, troligtvis öis elljusslinga. Det spåret gillas skarpt, inte för tufft inte för mesigt. Fem trugor av fem till banläggarna och spårpreparerarna. Nu fick jag det sagt, det som jag verkligen ville säga. Tack till alla hjältar där ute. Utan er är vi sämre.

 

 

 

Snubblande nära.

Var fjärde dag är en evighet. Som plötsligt tränger sig på. När man först inte kan ana så kommer det som ett takras om våren. Jodå det är allt bra mödosamt men alltför sparsamt, hur nu det går ihop. Jag har inte en aning.

Texten till Amanda Ginsburg – Flykten från vardagen. Det är en text som ja kunde skrivit. Den binder ihop mig rent känslomässigt. Varför lyssnar man inte mer på jazz? Trumpet måste vara världens mest oförlösta instrument.

Blöjmedia springer runt med sina anklagelser. Vad ska man med det till? Pöbelväldet är livsfarligt. Sluta hata.

När vi vet tillräckligt om våra kroppar så kan alla elitidrottare dopa sig till en förutbestämd kroppslig standard.

Har en dröm om att åka Birken, helst iår, nästa år åker ja gärna Toblach-Cortina.

Här får ni en chans om ni missade det ihelgen.

Ryt

Det var fullt av skidåkare under lamporna på Hallby ikväll. Elljusspårslopp precis som när man var liten. Skejt, mängder av ben trummandes iväg uppför backarna. Föräldrar stod vid snökanten och hejade på alla. En tillfredställande syn. Ett kemiskt bad av endorfiner. Jag har inte en anning om vad jag skriver eller varför. Jag är för trött, för sliten, mörbultad, lat, oduglig och faktiskt pissnödig, vilket är helt fel då jag lagt mig i sänghalmen, detta husets livmoder för att läsa lite rader av Knut Kainz Rognerud. Det går segt och jag måste in med bilen på verkstad.

Att man inte kan glömma och bara drömma. Som i en livmoder. Det perfekta stadiet i en människas liv. Kärnan i dödsdriften.  Dödsdriftens motsvarighet kallas Libido. Detta livets åtrå, begär, längtan och drift. Utan libidot vore vi nonsens och ingenting, helt ointressanta. En annan viktig drift i livet är aggressionen. Den man får ta till när det går i stå, svalnar och sjunker.

Missade inlägg tre dagar i rad pga av snö. Vad i hela helvetet är det frågan om. När kompetent folk utan vare sig tid, lust eller energi suttit dag som natt och möblerat ettor och nollor så bloggkollektivet ska få komma tillbaka till internets värld efter en terroristattack mot ett webhotell. Vad kan man begära? Aggression. Detta underbara medel.

Två smålänningar kämpade aggressivt och hårt sida vid sida under JVM idag. Vilken fight det är att vänta i Hallby om två veckor. Vi återkommer i ärendet var så säkra.

Rysk doping och total förvirring. Kaos kallas det. Kaos fanns innan Gud så det är ingenting nytt. I första kapitlet i första Moseboken står det klart och tydligt ; Gud skapade ordning i Kaos. Se det som det största tecknet på att det behövs något gudalikt för att reda upp i den här sörjan.

Såja, det fanns lite att säga ändå trotts att man är utmattad till precis utanför gipsskivan med doften av tapetlimmet i näsborrarna och urin hela vägen ut mot ollonet. Men nu är det skrivet. Precis på samma sätt som bulka alltid backar in och vänder runt vid varje ny ladugårdsplan bara för att visa de anställda att det är möjligt. Nu toaletten bara för att jag är tvungen, hade jag själv fått välja hade jag aldrig lämnat livmodern.

Du kommer till ljus bara du tar dig framåt, bara framåt min vän.

På grund av…

 

Har ni tänkt på förklaringens betydelse? Hur dimman kan lätta något om man bara lägger till en rimlig förklaring, som på grund av till exempel. Han fick cancer. Dog tidigt. Ingen vidare förklaring. Han fick cancer, på grund av att han rökt som en skorsten sedan tidig ålder. Ja sånt dör man av, det kan man läsa på paketet. Det är liksom logiskt. När man kastar det ljuset.

Ulricehamnsloppet på söndag. Väntar mig inga stordåd, på grund av att jag hoppade runt på Europas dyraste kryckor halva sommarn och gubbcyklade i solnedgången. Jag är inte där än, bygger långsamt. Det blir som dom där B-loppen innan Prix d amerique. När stjärnorna bara åker med i mitten av fältet. Bourbonnais, Bourgogne, Belgique, den gamla travkunskapen sitter i ryggraden.

Vem försöker man lura? Alla vet hur det blir. Rusning och sen skärseld. Man lär sig nog aldrig. Vuxenstämplen hamnar aldrig i passet.

Visma fantasy blev en Succé men ett fiasko från min sida. Man kan inte satsa på spelare som inte är med i matchen. Det visste robban. Jag tror stenhårt på Holmberg. På grund av att han såg nåt så djävulskt stark ut. Som en förspänd oxe, han bara drog på.

Ikväll blir en kväll i Hallbyspåret. Skejt. Långt och länge. Indiskt på vägen hem? Chips smaksatt med vitlök,gräslök och chili. Kall öl, ja tack. Är det någon som är i Ulricehamn på söndag utan stavar i händerna så får ni gärna langa en mugg dricka. Jag tar med både muggar och dricka, knacka mig bara på axeln och säg Vi tar hand om dig Johan, när du väggat, står vi där och skriker. 

Vem vill åka på natursnö egentligen?

 

Äldre inlägg

© 2018 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑