Författare: Holaveden (sida 1 av 74)

If you got somebody Waiting

Robbans inlägg om Janne var så bra att jag fick skrivkramp och prestationsångest. Kan ni inte läsa det igen istället? Och när ni ändå är igång passa på att kolla igenom arkivet och leta upp något riktigt gammalt favoritinlägg. Hittar ni det?  Berätta gärna vilket ni valde. Snart måste vi samla ihop en best of holaveden. The hives släppte en best of redan efter två skivor. Sen var dom världens bästa band också.

Det märks att Robban gjort comeback på radion. Han skriver som en journalist igen. Jag gillar Robban då. Snart tar holaveden över allting. Vi ska starta ett radioprogram som heter Ring så snackar vi. Peternilsson som återkommande gäst. Det kommer ljugas fruktansvärt mycket. Haha

Midsommarafton på fredag. Kanske kan man ta på sig en skjorta och knyta till sig en krans. Kamma till håret. Rycka upp sig lite helt enkelt. Lämna soffan ett tag, det har blivit på tok för många timmar där sen VM drog igång. Ska langa vatten åt min kompis på cykel-SM på söndag. Det, och hur det gick med den där kransen och skjortan jag ska ha på mig kommer självklart redovisas här på bloggen. Holaveden – din knytpunkt i vardagen.

Det känns som jag börjar spendera lite för mycket tid med soffan.. 

 

Jag visste inte vad rubriken på dagens inlägg skulle vara, men här nedanför är i alla fall en jättebra låt av Joel Alme.

 

Janne

Janne 2008. Då i Halmstad BK. Foto: Wikimedia Commons.

Skakningarna har knappt lagt sig. Det är en timme sedan Jannes gäng vann Sveriges första premiärmatch i ett VM sedan 1958. Flertalet av er minns säkert inte, men ni vet.

Sen Janne Andersson från Alets IK klev in som förbundskapten har så mycket förändrats. Det känns som det gamla fotbolls-Sverige har tagits tillbaka. Det som luktar liniment, gräs och lössnus. Där en vaktmästare eller materialare är lika viktig som lagkaptenen och den bäste målskytten. Det fotbolls-Sverige där man städar efter sig i omklädningsrummet. Det som är varmkorv och kaffe. Det som handlar mer om att glädjas och sörja tillsammans snarare än att glänsa utåt och håna sin motståndare.

Janne Andersson kommer från de lägre divisionerna. Han har jobbat sig uppåt. Det kan låta som att han är en principfast bakåtsträvare när man beskriver det så, men inte alls. Janne kan leda ett lag till SM-guld genom att spela en modern fotboll på plastgräs och sedan gå emot den gängse uppfattningen om att man ska tycka att plastgräs är dåligt. Janne kan ta på sig en landslagströja och gå i Pridetåget lika självklart som det varit livsfarligt för hans föregångare att uttala sig eller ta ställning om något annat än fotboll.  Däremot skulle han aldrig släppa på sina principer gällande respekt och ordning. Janne är mannen som betalar sina räkningar innan de ens kommit till brevlådan.

Janne dyker upp ganska ofta i mitt huvud och har de sista åren varit en stor inspiration med så otroligt enkla medel.

Varför slänga benskyddstejpen jämte papperskorgen när du kan lägga den i? Varför slå en dålig passning när du kan slå en bra? Och så vidare…

Och jag vet egentligen varför jag är så exalterad av Janne. För han hade kunnat vara en figur på ÖIS-gården, eller Vistavallen eller vilken annan ”vanlig” idrottsplats som helst nära dig. Han är givetvis fotbollskunnig på ett annat plan än de flesta. Men i grunden handlar det om enkla värden.

I en fotbollsvärld full av oljepengar och yta och utomjordiska figurer är Janne den självklara kontrasten. Det går att bli den mäktigaste fotbollspersonen i ett land och ändå inte tappa huvudet och bli nån du inte är. Och det går sannerligen att vara en stoltare svensk än någonsin trots att vårt lag spelare för spelare är sämre än någonsin.

Oavsett hur det går för Sverige i detta VM och i fortsättningen kommer Janne alltid vara den han är. Aldrig backa för sina grundprinciper. Sådana människor kan vi inte få nog av. I sitt sommarprat från 2016 hyllar han Carl-Axel Jakobsson som sin inspirationskälla. Föga förvånande en materialförvaltare, utan större känsloyttringar och stora ord, i Laholm som Janne tränade på 90-talet.  ”Här gör vi rätt för oss. Både när vi vinner och förlorar. Ingen ska komma och säga att Laholms FK inte sköter sig” ska Carl-Axel ha yttrat till Janne i början av hans sejour i klubben.

”När vi förra säsongen vann Allsvenskan med IFK Norrköping i en dramatisk tillställning mot MFF i sista omgången tänkte jag på dig, Carl-Axel, när vi var klara. Det sista jag gjorde innan vi lämnade Malmö Stadion efter guldet var att var att fixa med handdukar och plocka upp det sista skräpet från golvet. Man vinner och förlorar på så många olika sätt, men ingen ska kunna komma och säga att mina lag inte sköter sig.”

Nånting säger mig att han tog fram sopkvasten och sopade av det sista innan han lämnade Nizhny Novgorod Stadium efter Sveriges vinst mot Sydkorea och slängde benskyddstejpen som låg bredvid papperskorgen. Precis som vilken annan materialförvaltare eller lagledare som helst i division 6 Tranås. Där har vi det nya fotbolls-Sverige.

/RD

Nu åker vi

Räddaren.

 

Underbar stiltje i naturen nu. Vimpeln hänger rakt ned men guppar till emellanåt. Rönnbergsbladen fladdrar lite i brisen där ute. Ett plan på väg till charter dånar mot horisonten. Fiskebåtarna läggs i och ekipagen står i kö och väntar på sin tur. Det är morgon i Bosgård.

På väg mot midsommarvecka. Sill och potatis, lekar och ståhej. Sprit naturligtvis. En kvinna i blommig klänning med krans i håret? Sillarännet planeras till Torsdagskväll, mer info om det på bloggen senare under veckan. Kan bli backigt, kan bli snirkligt, det är väl hunden som väljer?

Northug slog kläbo och kläbo slog Northug. Dom tävlar friskt i Norge. En sommarfest och rullskidsåkarna skär mållinjen på torget. Man kan inte annat än att älska det landet. Och detta landet. Samma land? Förr om åren.

Läste angående #Metoo att man bör tänka sig för innan man kramar en kvinna i dessa dagar. Allvarligt? Klart man tänker sig för, minns när man var högstadieelev och gick på bio, hur man tänkte på om/när man skulle ta den där handen. Man tänkte man tog och det blev som det blev. Pirrigt.

Bör man avstå från att krama en kvinna i dessa dagar? Absolut, inte?

Världen förändras och cirkulerar kring ett nav bestående av ondska. Där i hade Schopenhaur rätt i min mening. Ondskan kan diffineras som de begränsade resurserna och alltings strävande. Får man ihop logiken? Våld Krig Trakasserier Våldtäkter Sluskighet Oansvarighet Miljöförstöring Kapitalism. Att någonting fungerar över huvudtaget. Och det fungerar, mycket väl stundtals.

Den manliga kroppen kallas ”Flesh without word” Att man som man kan känna livmodersavund. Att kvinnan med sitt födande får en mening i sin tillvaro medans mannan måste hitta sin. Skulle ett barn till ge mitt liv lite mer mening? Kanske mest arbete men löparvagn diffinitivt. Helvete vad det skulle springas. Backe upp och backe ner.

Den engelska zigenaren och gett sig in i tungviktsboxningen igen. I två och ett halvt år var han borta. Tog tag i saker, mest med sig själv. Nu tillbaka. Vill bli världsmästare innan året är slut. Två noll fem stor dessutom snabb och teknisk. Varför all denna fascination för boxning? För det säger så mycket om världen. Här har ni mina vänner Tyson Fury.

Kanske det roligare klippet på youtube?

 

 

 

Dansandet, nervositeten, stämningen.

Boxningen hittar ni själva, på tuben.

Kärlek.

Det dansanta Holaveden.

 

Napoleon vann SM över tio asfalt, och inte en jävel bryr sig. SVT bara ”Vi har åkt till ryssland”. Vad kan man begära, fotbolls VM är ändå fotbolls VM. Mäktigt, slavarbetsarenor och maktens ihopkok. Så jävla dåligt av politikerna att bojkotta, såna sopor. Man åker ju till platsen för att påverka, snacka hänga och skapa relationer. Så pissigt att pissa på Ryssland.

Tolstoj Dostojevskij Bröderna Karamazov.

Vill ta in det landet, förstå det. Vi kan inte se hela bilden.

Vätterrundan. Heja heja. Vi satt på Pickarpsvägen. En tradition. Vi hade säkert trevligt. Du är en hjälte som tar dig runt.

Läst Lundells dagboksanteckningar från 2017. Som ett frälst barn. Imorgon ska ja göra den där gratängen  med squash-tomat-vitlök-svamp. Måste va så bra. En blivande pokermiddag.

Säsongsavslutning av pokerspelandet på måndag. Hade chansen att ta ledningen men blev schanghajad av tillfälligheterna. En seger efter. Blir tufft. Det med.

Rullskidsintervaller med PeterNilsson i Torsdags, bloggens mest älskade. När Peter säger att vi börjar kl18 så börjar första intervallen kl18. Bra att veta. Hoppas det kan bli en tradition. Traditioner är precis vad min hjärna behöver. Igenkänning.

På tal om PeterNilsson så ägde ju fru Nilsson dansen på bröllopet, skobyte och vattenflaska sen all in. Arvid var däremot hjälten, gick på först till första låten och gick av i ekot till den sista. En prestation.

Var är Robbans betraktelser undrar säkert vän av ordning. Han har ett lobby uppdrag denna veckan så vi har gett honom ledigt. Det handlar ju om att få in folk på insidan. Vi kör den ryska taktiken här på Holaveden.

För den som vill dansa så kan ja stolt rekommendera Teddybears på festivalen i Ulricehamn i sommar. Fjärde i åttonde för den som undrar. Sett dom där förut och det var minst sagt bra. Det var även den gången jag förälskade mig i The stomping academy. Vilken kärlek, lika stark än.

Men teddybears det är grejer det. Dansa in lördagen.

 

Äldre inlägg

© 2018 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑