Månad: september 2021 (sida 1 av 5)

En man med yxa

Det finns ingen glädje i det arbete som ingen uppskattar eller ingen får se. Det var därför Isak bästa tid var när Inger såg när kraft och energi skapade förutsättningar för brasvärme. Måste hugga ved i vinter. Perfekt att börja helgen efter Vasaloppet. En god sysselsättning.

Går i trädgårdstankar. Det händer här på gården att Ek växer upp på mindre lämpliga stället, som vid staket och liknande. Borde kanske gräva upp och plantera om? En ekhäck eller bara plantera några på baksidan här. Det var ek här innan vi satte skopan i marken för drömmens skull. Skulle kännas rätt på nåt vis. Kanske skulle engagera familjen till att plocka ekollon från alla bjässar till ekar som finns på olika löprundor. Gro dom inomhus sen plantera ut dom. Viltsäckra dom och följa deras resa.

Golvet, matbordet & stolarna, soffbordet, soffans ben, sängborden, badrumsskåpen, majoren i hallen. Allt gjort i ek. Kollar man på gamla utbredningskator för eken så ser man att nästan alla metropoler i Europa, Nordamerika och Asien är byggda vid ekskog. Att ett skepp ser ut som det gör har mycket med Ekens anatomi att göra. V-formen som blir när eken delar sig i två. Starkt nåt jävulskt. Vikingarna byggde sina skepp i Ek. Taket på Westminsterpalatset. Ett träd värt att begrunda.

Kanske bland det vackraste som skapats utav ek?

När röken har lagt sig

Ett bombdåd några hundra meter från jobbet. Mina kompisar med en nyfödd bor i huset alldeles bredvid. Jag cyklade förbi imorse. Ett stort hus där röken strömmade ut ur fönstren på översta våningen. Ganska läskigt faktiskt, tack och lov verket alla ha klarat sig. Men ingen drömstart på dagen att behöva hoppa från balkongen, eller kasta ner sin unge till någon som står nedanför och tar emot. Hela dagen blev lite knasig minst sagt.

En längre tur MTB på eftermiddan. Strålande solsken. T-shirt och kortbyxor fram till mörkret gjorde sig påtagligt. Märkliga september ändå. Folk badar fortfarande som om det vore sommar. Oskars gamla cykel rullar fortsatt på lika fint. Den skulle behöva lite kärlek såklart, men vem behöver inte det.

Blir en ordentlig sporthelg. Först P4-morgonloppet på fredag morgon. ÖIS-loppet på lördag och rallarn på söndag. Hinner man med allt? Palle ska dessutom åka rullskidor i Nässjö och Robban kanske spelar fotboll om revbenen läkt ihop. Blir en bra helg. Hoppas vi ses!
/ örnen

Morgonloppet

KOM DIT!

/RD

Den sista milen

Solen värmde snabbt upp den kalla och ovanligt tidiga morgonen på Lidingö i lördags. Start redan kl 9:15. Men stämningen var på topp. Känslan av spänning låg i luften tillsammans med linimentdoften. Saknaden av större lopp under corona har varit påtaglig. Även om inte årets Lidingölopp var sig riktigt likt så kändes det ändå som ljuset i tunneln. Vi på väg mot något, kanske inte tillbaka, men åtminstone mot en ljusare framtid.

Loppet gick sådär. Fick en bra start. Kändes som det gick hyfsat lätt fram till 13-14 km. Tyckte att jag hade krafter kvar vid Fågelöudde efter 15 km. Men i backarna förbi Södergarn och Bosön fick jag släppa dom jag sprang med. Inte så värst mycket men det bet inte riktigt. Sista milen rullade på men det fanns inte så mycket att hämta i benen och jag kom in på 1:56:05. Ingen dålig tid, strax över PB. Men jag var inte riktigt nöjd. Men 9:e loppet är avklarat, ny bästa placering med en 48:e plats och fjärde loppet under 2 timmar. Nästa år, då står Holaveden enade på startlinjen, fyra medaljer ska bärgas!

På söndagen hängde jag på ut till starten med pappa som gjorde Lidingöloppsdebut efter två tidigare anmälningar men ingen start. 15 km avklarades med galans. Jag var allt lite stolt när jag fick lämna av honom i startfållan och stå bredvid och vänta på att startskottet skulle gå.

Mot maran! 11 dagar kvar.

-Oskar

Stackars den man som måste hugga ved bara till sig själv.

”Å det var en bra tid, han högg famnved och Inger såg på, det var hans bästa tid” /Knut Hamsun

Trivs med tillvaron. Familjen. Bra tider nu. Bäst att säga det nu innan upplevelsen av ett veckolångt regn. En dag i Björköby. En dag i en grusgrop. Joggade en sväng. Man fick passa sig. Motorcyklarna for fram som raketer genom stock och sten. Otroligt roligt. Solen lyste. Björkarna var gula. Det småländska höglandet är fantastiskt. Familjen binder upp sina dagar kring motorcyklandet. Man har sina sysslor.

Kände det på mig. Löparhösten gick åt helvete. Alltför ofta så när man blir taggad och börjar planera så vips blir grädde till dynga.

Cairoli går ut med att han lägger av efter säsongen. Karriären gav nio vm guld. Helgen efter kraschar han på tidskvalet och kan till en början inte känna varken armar eller ben. Det gick över och idag åkte han in som två på Lag VM. Återigen Respekt.

Nästa år tror jag hela Holaveden springer Lidingö. Faktiskt.


Äldre inlägg

© 2021 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑