Det blåste nord-öst. Snö kom i luften och smälte mot asfalten. Det är söndag morgon. Ja tankar diesel. Kronorna försvinner snabbare en sekundvisaren på ett tidtagarur. Det är November. Kallt om fingrarna. Kallt i själen. Tänkte att det här är sinnesbilden av den elfte månaden.

Man bör hålla sig inomhus. Konstatera att alla jordbruksvaror i bärgade och att man skjutit en älg, kanske en gris. Möjligtvis flera. Man ser mer och mer vildsvin häromkring nu. Ikväll var det en kvinna som körde på ett vid Edet. Men man bara drömmer ju, inte är man inomhus, inte jagar man och inte odlar man så värst mycket heller. Har annars jordbruk i generna. Som alla andra. I sextusen år har vi kultiverat jorden här i vårt land. Kan tänka mig att November var än jävligare då.

 

Funderat färdigt(lögn) kring huset. Nu är det dags att skrida till verket och lösa mycket efter hand. Fokusera på att komma framåt. Det kommer bli nödlösningar, det känner man, hatar det. Divisen är tänka, beräkna, göra. Men det finns en maximal gräns på allt. Gud vet att man tagit sig tid.

Jag tar mitt straff jag får min belöning.

Av livet blivit skolad till att bygga, av myndigheter satt till att vänta.

Ibland känner man sig så efterbliven att det är ett under att man gick ut skolan, det var väl också på håret får man erkänna. Men allvarligt, är så tacksam över min skolgång. Nu är min son i skolan och allt återupprepas. Diagnoser än hit en dit. Press är evolutionens framgångsrikaste uppfinning. Det är jävligt, men vadå?, gå i dom skor du har. Lyssnade idag på Fredrik Hillerborgs intervju med Isak Skogstad som kommit ut med boken ”Obekväma sanningar om skolan”. Kan starkt rekommenderas. Till alla.

Vi är där vi är. Vi får hitta lösningar. Nödlösningar om vi så måste. Arbete. Naturen improviserar också. Det är högst naturligt som det heter. Människofödseln är en nödlösning till exempel. På grund av att vi började gå upprätt blev våran höft smalare samtidigt som hjärnans utveckling tog fart och expanderade storleksmässigt. Dom flesta känner någon som haft en kämpig förlossning. I en naturlig förlossning dör 20% av kvinnorna. Det är väl bara pungdjuret och vi som föds så handikappade och utelämnade till omvärldens försorg.  Vi behöver sjukvård, vi behöver skolgång, jag behöver ett hus. Det kan inte va en omöjlighet det här. Man får kämpa.

PM Nilsson i dagens industri; Anderstorp är framtiden. Framåt.

 

Stod på en skola idag. Det kom kvinna gåendes i ljus kappa, utsläppt hår och svarta stövlar. En blond kille i sjuårsåldern med gympapåsen över axeln öppnade dörren för henne. Kunde inte annat än att ropa över halva skolgården att DIG KOMMER DET GÅ BRA FÖR. Hopp lever.