Det kommer pratas i årtionden om festen på åsens by. Vilken otrolig kväll. Robert och Camilla delar redan på två barn, hus och framtidsdrömmar tillsammans. Så att de en dag skulle dela efternamn också var kanske ingen överraskning. Jag är otroligt tacksam att jag blev bjuden, det är ingen självklarhet. Jag tror jag skötte mig som gäst. Öppnade och stängde dansgolvet. Peternilsson var kung när dansen drog igång men hans fru var snäppet vassare. Bröderna Sjöberg hade hand om serveringen och baren. Vad hände med nattakorven? Palle snackade om Gud och skåningarna fick hybris för de visste var Vetlanda låg. En skierg kom in i festlokalen. Vasaloppsåkarna smög som katter runt den heta gröten till en början, men sen vågade någon ta tag i det och det slutade med att nästan alla körde 100m. Jag tog ledningen med 18,7, Oskar sänkte tiden till 18,6 men då såg man någonting i Palles blick och det slutade med att han var starkast för kvällen på 17,6. Ena remmen gick av. Sen dansade vi vidare tills solen gick upp. Palle låste dörren och holaveden kunde lämna logen rakryggade och med flaggan i topp.

Tack Robert. Tack Camilla. Vänner för livet.

En nygift.