Utraderade tankar 20/10.

 
Therese Johaug, hur ska det gå?
Det är svårt att släppa frågan, känns oärligt på nåt sätt att försöka skriva om något annat, som ett ljussken t ex.
En kvinna så bespottad, hatad till synes helt utan rättigheter.
Att vi svenskar alltid måste visa att fascismen ligger där under ytan så fort vi skrapar.
Man får komma till insikt att det är bättre att vara naiv än missunnsam.
Att ha ett kritiskt förhållningsätt är inte desamma som att tro det värsta om folk, alltid.
Men man känner andra som man känner sig själv,antar ja.
 
Hur som helst så är det en personlig tragedi.
Det är inte alla som hämtar sig ifrån en sådan.
Tänker på Mika Myllylä.
Utstött, söndersupen och stendöd innan fyrtiotvå års ålder.
Jaktinstinkten, musan, framtiden, trovärdigheten, allt borta.
Tycker skidvärlden ska sätta upp ett monoment över Mika, världen över, som ett förlåt, som militärmakten gjort över John J Rambo, en man som blev psykiskt sjuk av krig.
Mika blev psykiskt sjuk av att tävla på skidor.
Må du vila i frid, allt är förlåtet.
Och må dina tre barn klara ut att leva med skammen, den kollektiva skammen.
 
Hela samhället är byggt som en enda stor tävling.
Är det inte multiplikationstabellen eller högskolepoäng så är det kast med liten boll.
Jag gissar att det har att göra med att engång i tiden led vi av bristande resurser.
Men nu har vi med teknikens hjälp resurser i överflöd.
Resurser som vi mångt och mycket slösar bort.
Varför är vi så korkade, blir det aldrig bättre?
Har inte en idrottare ett människovärde? 
 
Är övertygad om att det blir bättre, men det tar tid, det är i tålamod bristerna blir till frustration och hat.
 
Ibland slår förutfattade meningar in som en lottorad.
Svenskar är vita,frustrerade och hatar på internet.
Norrmän är lata, förvirrade i lyxen av oljans miljardregn.
Visst ser man det på han, landslagsläkaren, att det är en slarver.
När man inte vet är det bättre att hålla käften men så svårt,så svårt.
 
Det här tävlingssamhället, ska vi bygga om det, eller ska vi löpa linan ut?
När tävlingsinstinkten blir alltför het övergår den alltid i hänsynslöshet, alltid.
Mot motståndare men framförallt mot den egna kroppen.
 
Har Therese fuskat?
Det kanske är mer en filosofisk fråga än en fysiologisk?
Om det är en filosofisk fråga så är den till för att harvas ett par tre gånger innan man kan så för att framledes skörda tankens kraft.
Kanske har idrotten problem?
Kanske har hela samhället problem?
Ibland ser vi inte skogen för alla träd, mycket i synen ligger i infallsvinkeln.
Det är möjligt idrotten måste ta hjälp av existensfilosofi.
 
Mycket i idrotten handlar om kroppen.
I den kristna världen(som vi ärvt mycket av vårt synsätt utav) ses kroppen som det bräckliga kärlet, det svaga köttet, lustens boning men mycket av det har vi lämnat idag till förmån för att se kroppen som medvetandets moder, det heliga templet
Lite helomvändning.
 
En del bryr sig inte men dom flesta, eller igentligen väldigt få ser kroppen som den långsiktiga vägen till välbefinnande.
Vad världen är på väg in i som idrotten kommer ha svårt att acceptera är en form av kemisk frigörelse.
Det är nämnligen så att kroppen befinner sig ständigt i en kemisk obalans.
ALLA skeenden i kroppen styrs av olika kemikalier.
ALLt påverkar denna kemiska obalans så som omgivningen, maten, mediciner, kostillskott m.m.
Kemin är överallt i samhället idag.
Någon får hjälp med att somna, någon att tarmen ska fungera och den tredje behöver hjälp att överhuvudtaget vilja kliva upp om morgonen.
Kroppen har idag flätats samman med sofistikerad teknologi, vi har skapat oss ett kroppsligt beroende till teknologin.
Problemet för dopingmotståndare är att i verkligen finns det som sagt inget naturelt kemiskt normaltillstånd att bygga grund ifrån.
 
Att de flesta skidåkarna använder astmamedicin har att göra med att luftrören blir påverkade av den oerhörda luftgenomströmning ett konditionsliv innebär.
Det paradigm skifte som nu trätt i kraft innebär att astamedicin kommer bli lika självklart som pulvervalla om man vill åka snabbt, antagligen kommer det också vara lika överprissatt.
 
Kanske är det dags för idrotten att famna det kemiska på allvar då den andra vägen känns dödsdömd.
100 preparat som inte går att se i labbanalysen.
Bli avstängt för att någon annan missat ett papper.
Ett mästerskap blir inte avgjort förens efter 10år.
 
Sedan handlar det inte bara om pengar, det handlar mer om vad som är möjligt, människan hittade på saker innan dom hittade på pengarna.
 
 

3 kommentarer

  1. Var detta "allmänna" tankar eller ville du säga något med dagens inlägg ?

  2. Kan ni inte ligga på Oskar Claesson om ett gästinlägg? Hans obefintliga sociala-medier-väsen gör ju att man skulle tvivla på att han finns på riktigt, om det inte vore för att man ser honom svischa förbi på lopp då och då.
    Man vill ju veta hur han lever liksom. Käkar han ens chips å pizza? Läser han böcker? Vad vill han bli när han blir stor? Förutom löparlegend som han typ var redan vid 20 års ålder…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

*

© 2018 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑