Bob Dylan.
Haft biljett en gång men sålde den.
Aldrig gett mig in i Dylan på allvar.
När jag gör det, för det kommer jag, så kommer det ta tid för då ska alla låtar lyssnas och alla biografier läsas.
Jag har ändå lyssnat mycket på dylan, mer än många andra.
Känner att jag vill harva in i en ny artistkarriär och börja kartlägga, youtuba och spotifya.
Funderar starkt på Neil Young. Lincoln på el och allt det där, ni som vet vet.
 
Konditionsidrottandet är lika ljust som en nerlagd gruva i Hibbing, Minnesota.
Staden Dylan växte upp i.
Det fysiska som hjälpt mig så mycket har stjälpt mig.
Vårförkylning, segt men fick bli en vecka ledigt och det verkade över.
Testade med rullskidor. Kändes bra i början, blev ivrig slutade med näsblod.
Dagen efter mer lobotomerad än vanligt.
Kroppen hel paj, vill inte vara med.
Knappt ja heller.
Landsjön runt är struket.
Vilket är känns jävligt.
Utanförskap är känslan.
 
Vad händer annars mellan födosök och natthägn?
Sälgen står gul och fin, men ensam i utslagd prakt.
Skiljer sig ifrån mängden genom att vara tidig, detta viktiga trädslag för biodlingarna i runt Vistakulle.
Huggit bort allt överhängande ut med en åkerskant.
Nu är det redo för plöjning, när det nu blir.
En ormvråk höll koll, seglandes.
 
Har gjort en grov planering för träningen i Maj.
Ska skriva om framsteg då.
Var så säker.