Äkta veteran

Egentligen hade jag andra planer i helgen men de ändrades när Hässleholms tågstation brann upp. En möjlighet om en start på Veteran-SM öppnade sig. M35a som man är nuför tiden. Kastade ner ett par shorts, vista-linnet och en banan i väskan. Snörade på löpskorna o gick till jobbet i hopp om att kunna hinna efteranmäla mig på plats direkt efter jobbet. Linderholms gamla klubb stod för arrangemanget på Källbrinks IP. Tog fel pendeltåg o hamnade halvvägs till Nynäshamn, gör om gör rätt. Exakt en timme innan start fick jag in en efteranmälan. I omklädningsrummet låg linimentoset tungt. Sunneborn hade precis tagit hem 100m. En äldre gubbe hade hoppat in i höjdhoppsställningen med huvudet före och kom in nerblodad.

M35 sprang med M40, ett ganska stort startfält gav sig iväg i kvällssolen. Jg hamnade ganska direkt i andraklungan och fick en bra resa upp till 2500 m sen försökte jag höja tempot men det höll bara en kilometer sen blev det en tuff avslutning. Kom in 6:a på 16:39, inget o hurra över direkt men en riktigt bra genomkörare inför hösten kommande tävlingar. Och debuten som veteran är gjord! 2069 springer jag M85 på  Veteran-SM!

-OL

Ringeriksmaraton 2019

Uppdatering; vann stafetten på 2:14:54. Fick springa ganska ohotat in i mål, mycket tack vare bra jobb av mina lagkamrater som la grunden under de sju första sträckorna. Vi vann med 16 minuter.. Fick träffa Gjerdalen och vann ytterligare en väska. Bra dag, mer om det en annan gång!

Dags för stafett i Norge. Vi är 8 gubbar som delar på en maraton, det ska bli himla skoj! Målsättningen är runt 3:14 fart, dvs 2:16:30 innan vi är i hamn så att säga.

Men idag hejar vi också på alla som kör iron man i Kalmar, stafettvasan eller ultravasan i fäders spår och till alla er som kämpar på i vardagen utan att behöva göra en massa idiotiska strapatser. Vi hörs!

Arvid

Energi

I onsdags skulle ja guida ett gäng barn i 6-8års åldern i terränglöpning. Det var helt omöjligt. Det var barn överallt och ingen lyssnade. Vi började med att ja skulle springa först och dom hänger efter, ja lunkade, efter en minut var alla ungarna ute i skogen och käkade blåbär. En vallhund skulle man haft.

Åkte rullskidor till jobbet i Måndags. Det tog en timme. Ett perfekt avstånd. När ja klev upp på morgonen så kändes spänningen, hur lång tid tar det? Vad måste med i väskan. Det man kände var libidon. Det var underbart. Det var att leva. I onsdags efter att lämnat över dom blåkäftade ungarna så sprang ja själv milen medans Ludvigsson krossade allt motstånd på vägen bredvid. Det gick. Knäet funkar. Det är smått extremt att drömma om Lidingö 30. Man känner libidon.

Har läst Ragges bok nu. En salig blandning. Högt och lägre. Fantastiskt kul ändå att göra slag i saken och verkligen skriva och ge ut en. När det gäller miljön och att rädda världen så går Ragges tankar åt att vi måste öka Fotosyntesen globalt för att binda mer koldioxid. Den största delen av jordens yta är hav, och den största mängden är det man kallar blått hav. Det är i det närmsta sterilt och inte mycket växer där. Där det växer fisk och plankton m.m kallas grönt hav, och det är detta område som Ragges förslag vill utöka. Detta görs genom att tillsätta järn, antingen genom rötslam eller att pumpa upp bottenvatten som är smutsigare än ytvattnet.

Han vill inte lagra koldioxid i berggrunden men har förslag på hur vi kan lagra avfallet från våra kärnkraftverk. Han har förslag på hur man kan stoppa orkaners skadeverkningar och mycket mer. Det är läsvärt. Åker ni förbi Ragglanda så åk in och köp en bok.

Det var allt för idag.

Bara timmar kvar till helg.

 

Även tomma nätter fylls ju av en dag

Solen går upp imorgon också.

Efter regn kommer solsken.

Trägen vinner.

(Trägen vinner?!!)

Ja ja, det var jag som skulle serverat er fruskostinlägget idag. Det blir ett lunchinlägg.

Det är sjukt hur fort man kommer in i rutinerna. Hämtning, lämning, jobb, matlagning, läggning, träning, sömn osv osv. Ekorrhjulet är igång, nu kör vi till jul. Givetvis glömde jag skriva på Holaveden som ändå tagit sig nu det sista efter sommarens förfall. Jag tror Holavedens redaktion måste ses snart och utvärdera livet över en löptur följt av en buteljrensning. Det brukar hjälpa!

Mot hösten. Rubriken antyder en fin bit av Afzelius om en skamfylld episod.

/RD

Hösten

Igår såg jag två saker som gör att man ser fram emot hösten. Äppleloppet5 oktober och ÖIS-loppet 12 oktober, två höjdare. Backiga, riktiga terränglopp. Ser verkligen fram emot höstens terränglopp. Semestern är slut och nu är det dags att lägga grunden för att kunna njuta av höstens tävlingar. Fokus och förstånd. Blandat med mycket löpning.

-OL

« Äldre inlägg

© 2019 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑