Foto: Jimmy Hultberg

Jag satt i Skåne när bilderna började rassla in. En efter en förtäljde om snön som föll i norr. Jimmy Hultberg tog den finaste. Den där ser ut som elljusspåret badar i konstsnöbesprutning.

Min miljakt går minst sagt sådär. Förkyld från 5 november till idag. På väg tillbaka förra veckan men efter 18 km löpning i torsdags sa kroppen återigen ifrån. Men än är det dagar kvar. Och det går ju utmärkt att skänka utan att avverka mil.

/RD

Tänk att det finns en törstande publik ändå.

Hur kul är det att läsa om en förkylning som lagt sig? Den har det i varje fall. Däremot upptäckte jag till min stora förskräckelse att min pannlampa från Kina vikit ner sig. Några trådar som slitits loss och när det kommer till att löda ihop saker och ting är jag usel. Jag beställer en ny som är alldeles för billig.

Annars finns det ju gott om möjligheter att slippa pannlampan om man bor i Ölmstad nuförtiden. Elljusspåret lyser upp novembermörkret och idag kan vi faktiskt släppa en trevlig nyhet här på Holaveden. Den att även 2017 års Kretsmästerskap i terränglöpning kommer avgöras i ÖIS regi. Tisdag 28 november kör vi. Och banan är givetvis elljusspåret. Finns liksom inga alternativ. Upp till bevis när det går på hemmabanan…

Holaveden ser ut att bli 4 man på startlinjen. Ja ni hörde rätt. Palle har sett ljuset i brunnen(!).

Inbjudan håller på att bli ihopsnickrad av ers majestät PeterNilsson den 1. Jag får ständiga rapporter från garaget där lampan aldrig släcks att det okynnesstakas i originalstakmaskinen. Vasaloppet är 3,5 månader bort….

/RD

Miljakten har havererat lite för egen del. Efter Bulen kom den så välbekanta förkylningen vilken hållt mig i sitt grepp hela veckan. Men jag räknar med en stark comeback nästa vecka.

Idag fyller Ebbe 1 år. Det betyder att imorgon är det ett år sen Arvid sprang hem kretsmästerskapet i terränglöpning på vinterns finaste dag. När var och hur går årets Kretsmästerskap?

/RD

Hela veckan kändes det som att något var på gång. Jag var laddad och fokuserad med bara ett enda mål. Springa fort i Österbymo.

Hört mycket gott om tävlingen och kan bara instämma i hyllningskören. Vilken bana, vilken terräng, vilket arrangemang. Redan på uppvärmningen kände jag att det fanns fart i kroppen. Att formen är god är det ingen tvekan om. PB på Skiergen i torsdags vittnar om det om inte annat. Starten gick och jag var fyra ut från stadion. På första krönet stod PeterNilsson och bad mig hålla min placering och alla vet ju att hans ord är lag när man har Öis-dressen på sig.

IK Akele var i princip det enda jag såg under de första 7 km. Jag bet mig fast. Fast besluten om att vara med in till spurten. Tyvärr fick jag släppa i en utförslöpa. Såg upp till tvåan och trean i loppet i stort sett hela loppet men de var lite för långt ifrån för att kunna ta in. In på 38.57 på en riktigt kuperad och delvis teknisk 10 kilometersbana är jag mer än nöjd med. Mycket över förväntan.

ÖIS ställde upp med 7 löpare i år. Nästa år bör det dubblas för den här tävlingen är värd att upplevas.

/RD