Bara dagar kvar nu. På lördag får man testa backarna i Berg igen. Ny bansträckning och ett nytt elljusspår. Det är lite så att man längtar att få stå där på startlinkjen redan nu. Hoppas bara smärtan i smalbenen från Lidingöloppet ska släppa. PeterNilsson kommer vara i sin prime!
Äppelloppet levererade som vanligt solsken och en rolig bana. Öhrnen har skapat ett evenemang som kommer hålla i sig länge. Hoppas han ställer upp nästa år!
Lidingöloppet blev en kämpig historia med dåliga förberedelser. En målbild på 2:05 ställdes upp och målet va att springa jämt och inte tappa för mycket sista milen. Jag tog det ganska lugnt första milen och försökte bara springa med och ta det lugnt. När loppet sedan gick upp mot 15 km tyckte jag det kändes ganska bra och kilometrarna rullade in. Fram till sista milen gick det bra men sedan började benen säga ifrån.
När jag kollar på jämförelsen mellan 2016 och 2017 syns den långsamma öppningen tydligt och jag tappar nästan en kilometer under första milen som sedan växer snabbt på slutet till dryga 1600 meters lucka.
Sprang 22 km i lördags. Inkluderade Lyckåsbacken. Jag fick veta att jag lever. Behövde inte dricka vatten ur en bäck som Arvid en gång i tiden gjorde under ett pass vilket slutade i en lokal toapappersspekulationsbubbla på Pickarpsvägen. Men jävlar va trött jag blev. Siktar på medaljen på lördag, verken mer eller mindre. Men vi ses på Koltorps gärde på lördag kl 12:30.
Vi får hoppas att det inte blir åska som i Köpenhamn i alla fall. Tänk att få blixten i sig när man springer där trött som man bara kan bli av en halvmara, genomblöt och med tuttskav. Det närmaste jag kommit det är när man på en regning orienteringstävling skulle krypa under elstängsel eller när jag 5 år gammal fick ett elstängsel i munnen på en logdans i Ölmstad. Men det är ju inte ens i närheten.
Nu kör vi!
För en månad sen sprang jag Blodomloppet. Det gick lätt och snabbt. Igår sprang jag 8 km, det gick tungt. Två veckors semester med mer glass, öl och cheeseburgare än löppass följt av två veckors förkylning har förvandlat mig. Nu är det comeback som gäller, hösten är ju ändå den bästa löptiden.
Det är också en månad sen jag lånade ut min cykel till den knäsvage för att avverka Rapha 12 hills. Har inte sett röken av den sen dess. Rykten säger att han bytt den mot kräftbete. Vilket i sin tur genererat kraftig avkastning i mängder av ryggradslösa djur.
Ha en fin helg!
36 timmars resan tog ut sin rätt. Vaknade upp till en ljuvlig utsikt men en irriterad hals. Förkyld. Troligtvis efter all AC som sprutats på mig. Blev en tur upp på fjällen ändå. Plockade lite hjortron. Sådde ett bergsbestigarbegärsfrö i min ettåriga systerson. Och fikade.
Kastade in handuken till Tänndalens 4 toppar. Får suga på Coloradoresan lite till istället. Kan verkligen rekommendera en resa dit. Vacker natur, berg, värme, mexikansk mat och mängder med mikrobryggerier!
Höstens pärlor börjar rada upp sig som smultron på ett grässtrå. Svampskogar, Lidingöloppet, Äppelloppet, ÖIS-loppet, Trattkantareller, ny podd-säsong och så småningom tecken på en ny skidsäsong. Jag börjar bli redo!
Podcast© 2025 Holaveden
Tema av Anders Noren — Upp ↑
Senaste kommentarer