Författare: Oskar Lund (sida 31 av 54)

Säsongsdebut

Ikväll drar Palle och jag på oss nummerlappen och knäpper på skateskidorna. Det bjuds på elljustävling på Hallby, 10 km fristil. Smidigt, jobbigt och nervöst. Inte ett skateskär är taget sen vårens skarturer. Det kan bli jobbigt. Emil Jönssons gamla skateskidor är vallade, nu ska jag bara hitta bindningarna till dom.

Vi fick komma och hälsa på i USAs vallalastbil efter världscupen i lördags. Som en dröm för en vallaintresserad ingenjör. Ordning och reda och massa smarta lösningar. Jag försökte bjuda Diggins på hembakt smulkaka…men hon avböjde….hade jag gått hela vägen och uppgraderat till Windsor kaka hade hon inte kunnat säga nej. Vallarna var inte sena på att länsa kakburken efter en dag vid vallabänken. Tydligen är Ulricehamn den bästa tävlingen på världscupen, åtminstone för tjejerna som får tävla på bakfylledagen i Holmenkollen.

Svart-vitt

Svart-vitt. När jag var liten tittade vi på sådan TV, sen kom färg-TV och den svart-vita fick flytta med mig ner i källaren där jag kunde ratta in vilken kanal jag ville kolla på. Kändes lite gammalmodigt redan då. Vårt samhälle blir mer och mer svart eller vitt. För eller emot. Den som tvekar är dömd. Vi ser det i regeringsbildningen och vi ser det i miljödebatten. Senast har jag läst en del om vindkraftverken som planeras byggas i skogen ovanför skärstadalen. Så det är väl dags att slänga in en fackla i bensinförrådet.

Finns det något vackrare än ett vindkraftverk, tillverkandes ren energi? Nutidens väderkvarnar. Men nu anses de fula och att de förstör landskapsbilden. Hade de varit 100 år gamla och rivits så hade det klagats lika så.

I höstas var jag i Katowice, Polen där FN’s klimatmöte hölls i december. På morgonjoggen låg dimman tät och luften kändes konstig. Jag fick som svårt att andas under passet. Anledningen var kolkraftverken. En hemsk upplevelse, att göra något som jag alltid gjort och associerat med något hälsosamt kändes helt plötsligt ohälsosamt.

Tänk om detta var din utsikt över Skärstadalen? Tänk om luften var lika dålig under din löprunda runt sjön?

Skillnaden mellan hur energiutvinningen påverkar jorden och vår omgivning är enorm. Ett vindkraftverk kan i värsta fall skruvas ner och tas bort. Efter ett par år skulle du inte se spåren av det längre. Vår luft förorenas inte, inga koldioxidutsläpp eller stor påverkan av naturen. Visst, vindkraft är inte perfekt. Det har inverkan på djurlivet i närområdet. Visst ljud hörs etc. Men det är ett steg i rätt riktning och ett ingrepp på naturen som är reversibelt. På samma sätt som du kan plocka ner en solpanel när den inte längre behövs. Kärnkraft skapar avfall som påverkar oss i hundratals år och riskerar att kontaminera enorma områden när skiten åker in i fläkten. Men är samtidigt relativt ren och kontrollerbar energi. Solenergi är den största energitillgången som finns men vi har inte riktigt möjligheter för storskalig produktion här uppe i norden, än. Men det kommer nog en dag då all vår energi kan komma från solenergi. Vattenkraften är ren och kontrollerbar men ger enorma avtryck i naturen.

Argumentet att du inte vill ha ett vindkraftverk i din horisont håller inte. Inte med vår överkonsumption av energi i dagens samhälle. Det är gammalt som svart-vit TV. Om du inte vill att grisen ska slaktas kanske du inte ska äta bacon? Samma säk gäller med energi.

Men när det gäller gruvbrytning ovanför Gränna är jag beredd att ställa upp i kampen mot exploateringen! Men det sparar vi till ett annat inlägg 😉

-OL

Mot Lidingö

Förändringar sker inom Holaveden. Allt har ni inte fått reda på än, men vi är alltid på väg. För min del kommer det bli en förändring då jag och sambon kommer flytta från Vätterns östra brant till Kungsholmen och Stockholm marathons 4:e kilometer i slutet på mars. Ibland behöver man förändring, få perspektiv och ta en chansen när den dyker upp. Efter mycket velande bestämde jag mig för att man sällan ångrar något man gör, men ofta saker man inte gör. Ett erbjudande om väldigt intressant jobb dök upp och där jag som ingenjör faktiskt kan göra skillnad. Att skapa en verklig möjlighet till att minska världens utsläpp. Det ska bli väldigt intressant att se hur utvecklingen kommer fortsätta! Se filmen längst ner.

Löpbegäret är inte mättat! Köpte ett par dubbade skor i helgen, en ny löparjacka och yllestrumpor. Ren njutning runt IKHP-milen i måndags kväll i snålblåst och blankis. Målet står fast vid 5 maror 2019. Jag sprang 3 st 2018.  Men årets riktiga mål är sub1:55 på Lidingö. Dolla har redan accepterat min inbjudan om långpass i huvudstaden om bara krämporna släpper.

-OL

Med ketchup och senap

Efter att ha undvikit ÖIS-styrkan ett bra tag kunde jag inte undvika det mer. Palle som haft ett starkare begär till ÖIS-styrkan visade hur det gick till. Efter ungefär 1 minut förstod jag att träningsvärken skulle kicka in. Jag och knäböj har något otalt med varandra.

Väl klara med styrkan ryktades det om att elljusspårets grillplats invigdes med korvgrillning. Ej svårövertalade styrde vi kosan dit bort för att hitta Peternilsson, Robbans pappa och två skottkärror grillkorv. Grillen igång och folk gick man ur huse i Ölmsatd för att befästa marken där grillen är byggd, kronan på verket för ÖIS elljusspår. Nu fattas bara snön!

Starten på TdS var en upplevelse. Som Stina ställde av dom. Likt Thomas Magnussons ryck i Lahti.

En ljusare värld

Idag är första dagen mot dagsmeja, tussilago och solnedgångar. Inte som igår, skyndade mig att stämpla ut för att fånga dagens sista dagsljus runt Landsjön. Men inte ens vid snurrgrinden lös solen. Pannlampan fick åka på men det blev ett varv i alla fall. Kanske årets sista, kanske inte.

Jag ser fram emot nästa år, tror det kommer börja bra. En kortvecka i Sälen med 75% av Holaveden med vänner och snöläget är gott. Vi delar en termos kaffe och rullar norrut som så många gånger förr.

Äldre inlägg Nyare inlägg

© 2025 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑