Det är så det känns i mångt och mycket när man skidar från Berga By till Mora. 12:e resan blev minnesvärd på många sätt. Ni har sett starten. Mayhem.

Hamnade bakom hela förödelsen och en stackars sate som lagt skidorna i kors. Folk sprang tvärs över startgärdet med skidorna i händerna. En del hade inga stavar. Fragment av trugor, belag och bindningar befläckade det iögonfallande och närmast felfria startgärdet. Med kirurgisk precision hade de skapat det perfekta startgärdet. Nu var allt förstört.

Nja, riktigt så illa var det väl inte. Inte för mig. Jag blev bara stående stilla i tilllräckligt många sekunder för att inse att jagandet mot topp 1000 snarare skulle bli mot topp 2000. Hann ca 30 meter upp i backen innan jag blev varse den totala anarkin och bristen på logiskt tänkande i led 3-4. En mellanchef som pausat från padel-säsongen trampade av min stav. Jag tänkte inte ens tanken att ägna honom en tanke eller blick. Räddningen stod 10 meter därifrån. En för lång stav med endast en ögla upptill. Det fick gå. Blicken upp och inser att 89 kilometer till ska avverkas.

Tog närmare 50 minuter till Smågan. Så långt har det inte tagit nånsin vill jag minnas. Då ska man komma ihåg att det ändå gick fort på myrarna. Väl där fick jag en riktig stav och jakten kunde börja. Tog 900 placeringar sista 87 kilometerna. En väldigt fin upplevelse. Jag minns fortfarande hur det ser ut mellan Oxberg och Hökberg. Det har i stort sett aldrig hänt. In på 1500-nånting. Gjorde allt jag kunde. Nöjd.

Bitter reflektion:

Förbjud blanka skidor från led 3 och neråt. Vissa kanske klarar det. Men 99 procent av de jag körde om med en nummerlapp som börjar på 3 eller högre tjuvskejtade. Hade PeterNilsson varit med hade han suttit i fängelse nu. Det finns träningsprogram om man vill bli starkare och undvika att behöva ”saxa”.

Glad reflektion:

Jag älskar Vasaloppet. Årets händelse alla år.

/RD

The Story från den långa konungsfärden kommer. Håll till godo.

Dagen före, alltid speciell. Rutiner och förberedelser. Skidåkning är roligt. Prestation en krydda. Mystik romantik. Mätt och glad men också tacksam och smått sammanbiten. Rörelse. Kärlek.

Led 1. The wannabes. Friskt vågat hälften vunnit.

Historierna i huset flödar. Många gamla men några nya.

Oskars farfar hade en gång en Saab V4. Kom inte upp till trysil när backen mer liknade en rodelbana. Han satte kompisen på motorhuven och backade upp. Vilken idé. Det kunde lika väl varit Oskar & ja.

Mitt tips imorgon är Stian Hoelgard. Ett tips med hjärtat. Mina outsiders till guldstjärna är jätten i lager 157, Tom Fahlen och Vistas isländska VM sprinter.

Släpp reduktionsplikten på dieseln nu. Man måste bara nämna det.

Nu kör vi

/Johan

Imorgon står många av er där i Sälen. Saknar känslan av starten men är inte så sugen på att åka ändå. Men det kommer nog.

När du står där precis innan kl 8. Vänd dig om, känn styrkan i folkmassan som strävar mot samma mål. Ingen är den andre lik, men målet är detsamma. Ensam kan man känna sig utelämnad i dagens förskräckliga omvärld. Men tillsammans är vi starka. I Berga by är det en högst lekfull tillställning tack och lov. Men senaste dagarnas utveckling visar på att behovet av att gemensamt kämpa kan bli på fullaste allvar även om vi hoppas att aldrig behöva.

Kämpa väl imorgon! Verkar bli en riktig drömdag i spåret!

-OL