Fritt fall.

Elden knastrar. Snöblandat regn. Smutsiga barn. Lek och skratt. En pinne blir en hel värld. Jag står och och tar in luften. Bara står där och ser rakt in i elden. Hjärtat värker lite. Huvudet snurrar. Men just där och då är jag människa igen.

Ingen har någonsin sagt att saker och ting är enkla. Kämpar med mina vedermödor. Glömde löparskorna till jul. Det är aldrig bra. Frossade i mat och dryck. Fredagen blev en fastedag. Vatten och kaffe. Behövde rensa ur. Börja från noll. Bygga upp.

En urladdning är nog aldrig fel. Gå tom för att bli full igen. Energi och glädje kommer inte av sig själv. Men valet är ditt. Tiden är din.

Har en mikroförkylning som skaver längs halsen. Den diffusa. Kan man bota med ignorans? Eller är den värd att ta på allvar?

Blev nästan en mil progressivt på julafton. Lät känslan styra farten och då blir det nästan alltid en självmisshandel. Det krävs och det gör gott. Men se julmaten gjorde sig påmind och jag fick illnita framför Fredriksson. Bromsa i tid är rådet.

/RD

Vi har ledigt. Du borde också lägga ifrån dig telefonen. 😀

Blev en rejäl viktökning för egen del under julaftonen. Men nu får jag nog börja röra på mig.
/RD

Holaveden önskar God Jul o bjuder på lite äkta klassisk skidåkning från 90-talet kanske lite kryddad med en och annan prestationshöjande substans.