Då var vi igång.
Grimstafältet är riktigt lerigt, precis som en bana på terräng-SM ska vara. Oskar sprang bra tror jag, 1:20 ifrån medalj i sin klass. Hade nog behövt vara ännu mer kuperat för att det skulle jämna ut sig. Jag såg en kille i sån där gubbhatt ståendes på fältet, trodde det var oskar men det visade sig vara Fredrik Uhrbom.
Hälles damer dominerade. Guld, silver och en sjundeplats räckte till att laget kammade hem ett guld. Hålles fjärde dam blev 28 och även det hade räckt faktiskt. Dominans. Mäktigt att se.
Idag är det min tur. Jag är faktiskt lite nervös. 10 kilometer på den här banan kommer suga musten ur mig.
Vi får se om man överlever.
hörs hej

/örnen

Jag har en ambition om att inte vara tvärkass på skidor när vi åker till Orsa. Förra året kändes det ok första dagen, men ni vet hur det blir dag två. Ljumskarna, handlederna, armbågarna. Det kändes katastrof faktiskt. Och alla åkte ifrån mig. Därför gjorde jag slag i saken och plockade fram rullskidorna i lördags. Det var nog cirka 3 års sen sist. Måste kolla upp det.
Hur gick det då?
Förvånansvärt bra vill jag nog påstå. Lugnt och skönt tempo, en timme fram och tillbaka på en platt väg. Lite magiskt nästintill. Kan man få till 5-10 såna rundor till så kanske jag inte känner mig så kass i Orsa. Den som lever får se.
Även om det kändes bra i lördags så känns det lite katastrof nu några dagar senare. Jag har nog inte styrketränat på hela sommaren så en tur på rullskidorna var precis vad min rygg och mina armar behövde. Även om det gör ont.

Mot Orsa!

/ örnen