Författare: Holaveden (sida 137 av 287)

Ny luft

Ljuset. Bot och bättring. Nu lever baksidorna farligt. Vill sträcka ut på Ledserydsrakan i kortbyxor i 3.20-fart. Men vi håller oss i skinnet.

Den 27:e fotbollssäsongen är igång. På tal om baksidor. Synd att det ännu inte spelas matcher. Hade behövt vinna några nickdueller för välbefinnandet. Men det kommer. Allt kommer. Fotboll, konserter och sju öl på Olssons skor och Tranan.

Stilla veckan. Men stå aldrig still. Var alltid på väg.

/RD

Fantasy

Ski classics är över. Emil Persson och Lina korsgren dominerade, ni har säkert hört  det där flera gånger nu.
Johannes gjorde en bra säsong, inte bara på skidorna utan även i våran liga på fantasy. Med lite mer inside än oss andra samt en bra taktik från start så dominerade han helt enkelt. Stort grattis. Ser redan fram emot nästa säsong faktiskt!

David Erixons lag klättrade stadigt genom hela säsongen och landade tillslut på en välmeriterad 2a plats.
Ken från Kalmar öppnade starkt och vann till och med nån deltävling, men något hände mot avslutningen och det slutar på en 3e plats.
Där bakom hittar vi bröderna örn som båda tillslut gick över 100 tusen poäng.
Bakläxa till Johan Laurentz vars team inte var särskilt MAD egentligen någon gång under säsongen, samt ölmstad SKI som även dom får kvala för att hålla sig kvar till nästa säsong.

Vi hörs

 

Svart blogg

Det är inte så det pyr i skrivarinspirationen idag. Låt oss ta en tillbakablick till mina rader för nästan exakt 6 år sedan. De klassiska tomrumsveckorna efter Vasaloppet var påtagliga och Thåström hade precis gjort en magisk spelning i Huskvarna.

16 mars 2015
”Då var vi där igen. Förbi tomrummet in i verkligheten. Dags att börja arbeta mot nya mål. Det är skönt att vara på väg.

Vasaloppet är slutprovet. När det är gjort får man leva med sitt resultat i ett år. Jag kan leva med det. Med mig själv. Men nu måste jag lyfta blicken. Tänk att man alltid är på väg.
Veckan som gick försökte jag så gott det gick att hitta motivation. Motivation till nåt. Att man kräks lite i munnen över att träna är förståeligt efter en sådan urladdning. Men att jag skulle sakna motivation till precis allt var oväntat. Inte ens sugen på att dricka öl nu när man är värd det mer än någon annan gång på hela året. Det märks att man är på väg. Åren går.
Måndag betyder att vi är på väg. En ny vecka är här. Den här veckan får lojala Vasaloppsåkare som jag chansen att säkra en plats i nästa års upplaga. Jag är inte motiverad. Såg någon som var jättemotiverad igår. Blev nästan förnärmad. Men varför det? Det är väl underbart med folk som redan är på väg?
Men nu ska det inte handla om längdskidor på ett tag. Tiden är inne för den okomplicerade och fantastiskt vallningsfria idrotten som är det renaste och skäraste som finns. Inga undanflykter. Sista söndagen i april är en av de viktigaste dagarna det här året när det ska krigas runt Landsjön. Det är motivation nog för att bestämma sig för att det är nu det är dags att börja motivera sig. Vägen börjar här. Den slutar där. Tänk att alltid va på väg.
BONUS: Kort recension av Thåströms spelning i teaterladan i lördags. (Ytterst partisk och hyllande recension. Läs inte om du inte måste.)
 
Hövligt punktlig gör han entré och Teaterladan förvandlas till en smutsig industrilokal i Ruhr-området. Långsamt genom är bara en av flera nykomlingar som Thåström levererar denna kväll och den sätter riktningen åt vart det barkar från första trumslag. Underskattade Maskinisten – om Kurt som menar att ”dom som predikar kärlek är dom som är bäst på hat” – följer och sen är vi på god väg mot en sån där spelning som det kommer pratas om i årtionden. Det är egentligen surrealistisk att se Thåström på ett så här litet och intimt sätt. Men det är precis det som gör att hela upplevelsen får en extra dimension. Vi står i ett motlut och möter Thåströms maniska blick som skär genom våra själar likt rösten på Jeffrey Lee Pierce. Som en kniv alltså. Han lämnar inget åt slumpen och jag påträffar mig själv gång på gång i att vara helt inne och förlorad i texterna och uppäten av gåshud. När Thåström ungefär mitt i akten bränner av högaktuella Imperiet-skatten Österns röda ros i rött motljus når det sin absoluta topp. Under andra versen undrar jag om jag någon gång har eller kommer att få uppleva en liknande upplevelse på en konsert. Versen om människor på flykt och krigets fasor gör sig påmind mer idag än nånsin. När nya vackra kärleksförklaringen Ner mot terminalen avslutar första akten väntar fortfarande fyra exeptionellt bra låtar som på många sätt sammanfattar mitt Thåström-dyrkande: Brev till 10:e våningen, Kom med mig, Kriget med mig själv och Beväpna dig med vingar. Det är så jävla bra att det är fånigt att ens försöka förklara det.
Bäst:
Österns röda ros
Sämst:
 
Obesvarad fråga:
Vad gör Thåström på milen nuförtiden?”
/RD

E.P

Vem var ens Emil Persson innan ski classics?
Bra scoutat av Anton järnberg som fick han att bli en toppåkare i långlopp på bara några säsonger. En otrolig taktiker. Ligger och bevakar sin gula väst och låter dom andra göra jobbet. När en svensk gör det bli han hyllad, när en norrman gör samma sak tycker vi det är löjligt. Men det handlar egentligen bara om vem som är snabbast över mållinjen. Riktigt coolt tycker jag.
Johannes ligger fortsatt top 10 i totalen. Ett race kvar. 100km i Åre. Kommer bli ett slagfält.

Jag fick lite känning i låret i lördags, tänkte att jag passar på och tagen vilodag. Det slutade med att jag cyklade fyra timmar i strålande sol med goda vänner. Man är inte så svårövertalad. Fin tur var det i alla fall. Jag blev dödstrött.
Ny vecka, nya kilometrar. Mars månad är snart slut, vad hände där egentligen. Snabbt gick det i alla fall.
Två tävlingar på ingång. Grusåttan och 5km landsväg, ska bli kul att stämma av lite vart man står.

Lev väl

/örn

Nya kilometer idag

Såg ni Emil Persson i Ski Classics?

perfektion. Taktiskt fulländat. Ny möjlighet idag för folk att slå den gode Persson. 64 nya kilometer. Burman på diagonalen. Anton Karlsson såg otäckt stark ut. Frågan är om han inte låter kaptenen steppa åt sidan idag och gör det själv. Och Ebba.  Vilken skidåkare. Lager 157 och Järnberg kan sova gott

Nya 64 km idag i Vålådalen. Jag kommer kolla. Kollar du? Och hur går det?

/RD

Äldre inlägg Nyare inlägg

© 2026 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑