Författare: Arvid (sida 9 av 42)

Semesterlättjan igen

Rutiner, rutiner, rutiner. Jag har tappat dem alla och vet inte ens vart de tog vägen. Distans-måndag, intervall-tisdag, styrke-onsdag, tröskel-torsdag, vilo-fredag, intervall-lördag och långpass-söndag. Vad hände egentligen. Juste, semestern. Som vanligt tappar jag det där halvseriösa löprlivet fullständigt under semesterveckorna, det var därför det fick räcka med endast två stycken denna gången. Kanske kan jag komma tillbaka lite snabbare då. Drömmer om Lidingö, det kommer bli riktigt skoj.

Men vilken semester det blev. Helt perfekt skulle jag faktiskt säga, även om det bara blev två veckor. Hann med precis allt jag ville göra, förutom en vecka cykel på Mallorca. Men den sparar jag till i höst.

Joel Hallabro spelade final i swedish beach tour, rätt häftigt för en kille som började lira beachvolley lite på skoj efter en knäskada för några år sedan som gjorde att han inte Linde fortsätta åka skidor. Men senaste åren har det inte bara varit på skoj utan lite mer allvar. Det krävs om man vill ta sig någonstans. Fokus, timmar, glädje till det man gör och givetvis en stor nypa talang.

Nu ska jag börja springa igen. Om låret håller vill säga…

/örnen

Hittade en oöppnad burk hjortronsylt i kylskåpet på jobbet. Blev superglad. Åt massa pannkakor. Blev supermätt.

Back 2 life

Jag lever. Semestern är slut för denna gången och det är dags att ta tag i saker igen, bloggen till att börja med. Det blev en vecka i tält med några av mina närmaste vänner, sånt man behöver då och då. Cykel bakom abbe typ 45 mil på Öland. Väldigt platt, bättre på Mallis våran favorit-ö. På eftermiddagarna sover man i en brassestol och lyssnar på havsbrisen och folk som spelar beachvolley. Har gjort samma sak samma vecka nu några år och det börjar bli som ett måste, det är harmoni på riktigt. Där mår man så himla bra i en brasse. Hem till jönkan och kvällsdopp med en söt tjej. Det blev bra veckor det där.

Snart blir jag göteborgare på riktigt. Känns konstigt. Har fixat lite möbler men framförallt planerat lite inflyttningsfest. Tänkte ha öppet hus med saft och bullkalas där alla är välkomna. Antar att bara de närmast sörjande kommer dyka upp eftersom det blir jag som bakar.. Mer info kommer. Kanske.

Lårskadan hänger kvar fortfarande men i veckan är det dags för en testjogg, håll tummarna.

Med vänlig hälsning, Arvid

Bicep femoris

Holaveden tar aldrig semester! Däremot tar vi sovmorgon då och då. Själv har jag några veckor semester, både från arbete och löpning. Under senaste intervallpasset small det till ordentligt i baksida lår, en så kallad sprintskada. Det var inte första baksidan som rök nere på vistavallen, och förmodligen inte sista heller. Lugnande besked, muskeln var inte av men det var ordentligt tilltygad. Några veckor rehab och sen är jag förhoppningsvis tillbaka i samma goda form som tidigare.. Börja om, bygg ordentligt inför framtida segrar. Man måste bygga huset på en stadig grund osv osv..

Oskar vann en mara. Så himla coolt. Har ni sagt grattis?

Alternativ träning kan vara att paddla 2,5 timme. Eller är det bara rent semesternöje? Ibland kan det vara både och..

vi hörs!

/örnen

Löparlivet

Löparlivet tog mig till Karlstad. I en bil med två klubbkompisar. Det blev mycket tjo och det blev även en del tjim, så som det ska vara när man är på bra humör. Är det något jag saknar från tiden i fruktbilen är det att rulla på vägarna. Torr asfalt, fullt i tanken, en hand på ratten, mil efter mil efter mil. Nya solglasögon och en påse ahlgrens bilar tillbehör. Alltså dom där däcken är farligt gott. Det byggs ett nytt varuhus i Dalsland, vi önskade lycka till med den satsningen och rullade vidare. Tog vägen genom grums sen framme.

3:53:90, snabbt avklarat. Nytt pers med jag vet inte hur mycket, 9-10 sekunder nästan. Det rullar på, precis som livet på vägarna gjorde förr. Lite friidrott i solnedgången och sen 25 mil hem igen. Hårdrockslivet tog mig till ställen som Taiwan, kina och framförallt större delarna av Europa. Men löparlivet har något, kan tänka mig att leva det ett tag till..

Några dagar senare (alltså igår) såg jag Jakob ingebrigtsen springa samma distans fast nästan 24 sekunder snabbare. Alltså 3:30:16. Han är fortfarande bara 18 år, det är brutalt. Sista 800 meterna avslutade han på 1:51:20. Förstår ni hur bra han är?!

18 år..

Allt gott. Nu ska jag på bröllop. Åsens by, ska stänga stället precis som när Robban hade fest där.

/örnen

 

 

4a i trosa

Fader Abraham satte upp ett hiskeligt tempo. Jag hade inte ens kunnat hänga med 2 kilometer. Det ryktas om att han öppnade på 5:33, då går det fort. Strax därbakom hamnade jag tillsammans med någon form av andraklunga. Det var ett fint lopp, backigare än jag trodde. Kände mig ganska stark hela vägen så vid den fjärde kilometern tryckte jag på lite extra, den la jag på 2:58. Fortfarande långt efter fader abrahams tempo, men ändå tillräckligt snabbt för att gå ifrån övriga löpare i klungan. Sprang och bevakade min fjärdeplats resten av loppet, ganska långt fram till nästa gubbe och ganska långt bak till den som jagade. Vad skulle man göra? Jag njöt.

Det blev en såndär perfekt sommarkväll som avslutades med en konsert av den lilla sångfågeln. Magiskt bra. Sen efterfest med chips och champagne, precis vad man är sugen på 01:30 när man sprungit ett lopp osv.. Somnade gott och åt hotellfrukost med bröderna Claesson. Åtminstone två utan dom.

Mötte fougberg på morgonjoggen. Hon hade varit ute 30 kilometer när vi slog sällskap. Hård som sten. VM i Doha nästa.

På onsdag springer jag 1500 meter i Karlstad. Lite annorlunda men det ska bli kul att testa. Målet är 4 minuter.

Kram

/ örnen

Äldre inlägg Nyare inlägg

© 2024 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑