Jag är fortfarande på resande fot. Så här länge har jag aldrig varit utan morsans mat och hemlängtan börjar sakteligen smyga sig på. Träningen blir helt klart lidande (läs utesluten) men ärligt talat gör det mig inget. Jag har inte saknat löpningen, men jag har tänkt otroligt mycket på den. Däremot börjsr suget efter långa höstpass i elljusspåret smyga sig på i takt med hemlängtan.
När kina var avklarat följdes ett dygns hemresa, sedan spenderades natten på Landvetter innan flickvännen mötte upp mig och vi åkte gemensamt till Grekland. En vecka vid poolkanten väntas sen ska jag ta tag i vardagen igen och där med börja löpa igen. Kinaresan får återberättas i kommande inlägg, där har vi bloggmaterial för hela hösten om folk tycker det är intressant.
Jag känner hur kroppen har förändrats efter en tid helt utan träning. Den är trött och hängig, inte lika hård som innan. Mina benmuskler har ändrat form och vaderna har blivit mindre, jo det är sant. Jag behöver röra på mig snart igen innan jag går bananas. Bära fruktlådor, springa i skogen, gå uppför strutsabacken. Ingen människa mår bra av för mycket vila, det är jag övertygad om.
Den grekiska hotellägaren visade glatt upp sina medaljer från diverse marathonlopp när vi kom in på att båda ansåg sig vara långdistanslöpare. Hur man nu kommer in på det ämnet, antagligen såg vi det på varandra. Han har starka underben, tanig och brunbränd överkropp och armarna skulle förmodligen gå av om han försökte bänka 75kilo. En riktigt vacker löparkropp med andra ord. Han har en tydlig grekisk brytning på sin engelska så jag hade svårt att höra tiderna, men 3:10 på ursprungsmaran (maraton – Aten) är inte illa pinkat med tanke på att första 30km är uppför. Han bjöd med mig på ett lokalt 10 kilometerslopp på lördag med efterföljande bankett på tangoklubben, jag har inte tackat ja ännu men det känns som ”he gave me an offer i cant refuse”. Jag har har inte sprungit på hela augusti, men nu är det dags igen. Det är dags för #återtåget.
Några timmar av det här varje dag är absolut inte fel. Jag är övertygad om att det är viktigt med pauser i livet, bryta mönster så att man inte fastnar i dåliga vanor. När jag kommer hem ska jag ta itu med mina dåliga vanor samt göra som Mr Murakami, springa varje dag. (Värt ett försök i alla fall)
/Örnen
Senaste kommentarer