Palle fyllde 30 för 8 år sedan. Jag och Arvid tog hans syrras tandemcykel till festen. En härlig försommarkväll. Tandemcykeln vinglade hemåt på småtimmarna. Vi var båda på uppgående löpform. Jag hade gjort 33:24 på Eksjö stadslopp och har för mig att Arvid precis hade klarat 34-gränsen. Vi skålade på att vi skulle klara 32. Arvid tvekade lite, först skulle han klara 33, sa han. För att krossa hans respekt för bättre tider drog jag till med att vi ska under 32.

I torsdags hände det. Äntligen klarade jag 32. 31:59 stannade klockan på. Långlöparnas Kväll i Stockholm är din bästa möjlighet för PB i Sverige på 10 000m. 25 rundor på Stadion med harar för de flesta minutgränserna. Det är svårt att hitta ett bättre upplägg.

David Nilsson harade för sub32 i ganska perfekt tempo. Ett stort gäng i Bheatet gick för 31-tider. Med följande splittider var det upplagt för en bra tid….till 8:e kilometern. Där började jag få gräva väldigt djupt. Men jag klarade pressa sista kilometer och nypa den sista platsen under 32 med samma maxpuls som jag hade under VO2-max testet tidigare i veckan. Så jag fick använda det som fanns i kroppen. Äntligen!

3:16
3:11
3:11
3:10
3:12
3:10
3:11
3:11
3:15
3:12

Dagen till ära sprang jag med Casio-klockan på armen. Delvis för den är bättre när det är kilometertiderna jag ville hålla koll på, delvis för att minnas Rainer som alltid bar samma klocka under vår tid på Landsjöskolan. Han trodde nog aldrig att jag skulle klara 32, men han hade varit glad att se att jag gjort det. För att inte tala om vad han hade sagt om Arvids framfart!

Nu kör vi mot Stockholm Maraton, ser ut att bli bra väder!

-OL