Varje sommar kommer frågan upp i mitt huvud. Hur snabba är de små irriterande rackarna? Man kan hålla dem på konstant avstånd vid cirka 4:30 fart i vindstilla. Vid lite motvind tappar de snabbt orken. Vid medvind kan det krävas ett kontinuerligt sub4 tempo. Igår fyllde jag vätskebältet och drog iväg längst John Bauer leden. En väska fanns vid Ramsjöns badplats. En tryckande värme och dammvirvlar guidade mig upp längst äppelraderna till leden. Vid botarps ladugård hade det bildats en rejäl svärm bakom mitt huvud. Surrande och irriterande men på något sätt tjusningen med sommarlöpningen. Lufsa och du kommer bli galen av flugorna. Tempot måste hållas, korta pauser. För en ymnigt svettande person som jag är jag som ett smörgåsbord för flugorna. Det blev till slut dryga 20 km innan jag lämnade allt utan splitshortsen och äntrade Ramsjöns vatten. John Bauer leden var precis vad jag behövde som återhämtning efter lördagens bröllop. God mat, Goda tal, God dryck, God dans är allt som sätter sina spår. Men vad kul vi hade!

Holaveden vandrar längst krokiga vägar. Aldrig vet vi vad som kommer bakom nästa kurva. Men i detta fallet det en oförglömlig bröllopsfest.