Att lida av ryggvärk är ett rent helvete och sömnbrist är rena gruset i maskineriet. Det blev ingen lätt start på det nya arbetsåret 2015. Stört omöjligt att somna i tisdagskväll. Inga livsfilosofiska grubblerier i kugghjulsystemet utan det bara ville sig inte. Tror jag fick ihop iallafall tre timmar innan mobilalarmet fick mig i vredesmod. För kallt på morgonen och för varmt på kvällen är livssituationen för en notorisk kaminseldare i en röd stuga utanför femtioskyltarna. Elelement är big NoNo. Klampade iallafall in i chefens rum 06.44 för arbetsorder och ritningar. Byte av fettavskiljare. Finns ingen värre stank. Avlopp är tio gånger fräschare. 10,49 kände jag första gången att det ömmade oroväckande i ryggen. Det va då helvete röt ja ljudlöst. Kände inte av ryggen mer. Jag skrämde bort smärten till vart den nu kommer ifrån.
 
 
När man har en dålig dag måste man ju ändå göra något bra. Tänkte jag.
Skidor vågade jag inte åka för är det någon dag staven går så är det dagar som denna. Sömndrucken som jag var.
Jag bestämde mig för att åka och slänga käft med löparlegenden och bänkpressa.
Han var inte hemma. Ute på dansbanan och jagade fruntimmer att snurra runt. 
Rodde 1000m för att komma up i någorlunda kroppstemp.
Körde en fem minuters styrkeserie bestående av 5 gånger 5 burpees 10 armhävningar och 15 sitt ups allt i en följd.
Sen körde jag bänk 10 x 2 på 72,5kg med start varje minut.
Sen stretchade jag halvhjärtligt lite kvickt sen pep jag hem och kollade på Beck – Rum 302.
 
 
Halvtaskig dag, halvtaskig fys och halvtaskig underhållning.
Ett skitliv.
Bättring.