Månad: juni 2022 (sida 4 av 5)

10:e maran

Har sprungit min 10:e mara eller ultramara. Den snabbaste blev det också. 2:36:01 blev sluttiden i år. Stockholm marathon visade sig från sin bästa sida med fint väder och massor med publik. Värmen slog hårt på andra halvan. Vi var ett gäng från Hofvet som skulle ge det 2:30 chansen. Vi passerade halvan på 1:14. Björn Ulveus stod på Djurgården och hejade medans han åt en korv med bröd. Vid 25 km hade klungan börjat spricka och jag orkade inte följa Markus Vall som började glida ifrån. Philip och Mattias började tappa. Upp på söder tyckte jag ändå att jag kunde hålla farten hyfsat. Men 2:30 hade runnit mig ur händerna i värmen. Efter Västerbron hade jag svårt att hålla uppe farten och benen strejkade för fart under 4 min/km. Huvudet var ganska piggt men benen rätt rökta. Blev lite starstruck av Jacob Hård som hejade på vid 41 km. Svängde in på Stadion, alltid lika nöjd i Sofiavalvet. Försökte spurta in under 2:36, missade med en sekund. Klarade topp 30, 22 i SM. Rätt nöjd med loppet totalt. Lite missnöjd med tiden, men i värmen var det inte många som satte bra tider.

Att bo 60 trappsteg upp på tredje våningen utan hiss är ett självplågeri dagarna efter en mara. Men det är väl del av upplevelsen!

Foto: Daniel ”Dolla” Nilsson

-OL

En sak ska ni ha jävligt klart för er

Det här är ingen jojo verksamhet där man kan göra lite som man vill. Nu är det sagt att inlägget ska vara klart till första koppen kaffe och inget annat. Det är inget man kan dra på och göra lite sen när andan faller på som esteter säger. Rullar betongbilen in så ska det vara format. Basta. Robban bommade och då tänker man att han kommer igen, dagen därpå. Men får man skriva lite när som hur som så är klockan nu 23:30 vilket betyder enligt den dekadenta bloggsynen att det blev bloggat även denna dag. Så!

Är frälst av hårdrock. Hoppas verkligen att vi kan äntra gymmet ikväll och slå på distade gitarrer och ösa på. Inte tränat på en vecka. Mardröm. Naturligtvis deprimerad med lätta små kroniska självmordstankar. Men men. Blir verkligen förvånad över folk som gymmar utan hård musik. Ett så enkelt knep. Man måste ha en plan när man kliver över tröskeln. Sedan är det bara odjuret i en som ska fram. Man måste vara bestämd vid en skivstång. Annars kan man aldrig äga den, tygla eller härska över den.

Simtävling, vilken succé.

Är man förvånad över att åkare lämnar Svenska landslaget?

Vill inget annat än att överleva. Oddsen för det är ganska små.

Bröllopet är växlande minst sagt. Mer än böljande. Igår skulle båda ut på tinder. Vilket inte blev fallet. Jag kom inte ut för att jag inte kan ta tag i saker och A för att hon helt enkelt inte gillar andra människor. Vi gjorde en sallad och spelade kort där ja faktiskt förlorade och hon fick sova på soffan. Hon rev som hämnd ut 10 olästa sidor ur min bok. Fann dom ner knölade i skorna imorse på väg till jobbet. Men ikväll hittades ett orgelstycke skrivet av Jens Johansson som är mörkt och lite dystert. En perfekt inledning av ett Palmerskt bröllop. Det är inledningen på Hammerfalls låt Between two worlds.

Joacim Cans är sponsrad av Arvid och Oskars favoritskomärke. Det är inte Nike.

Ska skärpa mig. Lovar.


Matteus 7:4

”Hur kommer det sig att du ser flisan i din broders öga men inte märker bjälken i ditt eget öga?”

Det verkar som Palmér har bommat idag. Det ska han få höra!
Är det bröllopsnerverna som redan börjat spöka måntro? Knäpptyst i ventilen dessutom, ska man bli orolig?
Undrar hur Oskars ben mår idag. Hoppas på race report i nästa inlägg.
/ örnen

den stora poetens frånvaro lyser starkt

6 juni

Tack Sverige! För allt.
Jag firar med jobb.
Och glömde blogga. Arvid bloggade två dagar i rad och det fick mig helt ur balans.
Härligt att det tävlas. Måste själv anmäla mig. Det görs det dåligt annars. Om det gjorde jag ett nyhetsinslag i helgen som ni kan lyssna på här.
https://sverigesradio.se/artikel/loparna-har-sprungit-bort-de-kanske-spelar-padel-allihop

Dagen efter

Det blev ingen succé i Borås igår. Nära 20 sekunder över PB i ett lopp som bara är 1,5 kilometer. Lite märkligt då kroppen känts riktigt bra senaste tiden.
Men det finns saker att glädjas åt ändå. Nummerlappen var på igen för första gången på nära 1,5 år. Riktigt kul! Och dessutom blev Oskar 30e man igår på Stockholm maraton. Wow! Det kanske är hans år att få glänsa lite med löpresultaten här på bloggen. 😀
Ser fram emot den lopp-rapporten som kommer.

/ örnen

Äldre inlägg Nyare inlägg

© 2024 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑