Det här är ingen jojo verksamhet där man kan göra lite som man vill. Nu är det sagt att inlägget ska vara klart till första koppen kaffe och inget annat. Det är inget man kan dra på och göra lite sen när andan faller på som esteter säger. Rullar betongbilen in så ska det vara format. Basta. Robban bommade och då tänker man att han kommer igen, dagen därpå. Men får man skriva lite när som hur som så är klockan nu 23:30 vilket betyder enligt den dekadenta bloggsynen att det blev bloggat även denna dag. Så!
Är frälst av hårdrock. Hoppas verkligen att vi kan äntra gymmet ikväll och slå på distade gitarrer och ösa på. Inte tränat på en vecka. Mardröm. Naturligtvis deprimerad med lätta små kroniska självmordstankar. Men men. Blir verkligen förvånad över folk som gymmar utan hård musik. Ett så enkelt knep. Man måste ha en plan när man kliver över tröskeln. Sedan är det bara odjuret i en som ska fram. Man måste vara bestämd vid en skivstång. Annars kan man aldrig äga den, tygla eller härska över den.
Simtävling, vilken succé.
Är man förvånad över att åkare lämnar Svenska landslaget?
Vill inget annat än att överleva. Oddsen för det är ganska små.
Bröllopet är växlande minst sagt. Mer än böljande. Igår skulle båda ut på tinder. Vilket inte blev fallet. Jag kom inte ut för att jag inte kan ta tag i saker och A för att hon helt enkelt inte gillar andra människor. Vi gjorde en sallad och spelade kort där ja faktiskt förlorade och hon fick sova på soffan. Hon rev som hämnd ut 10 olästa sidor ur min bok. Fann dom ner knölade i skorna imorse på väg till jobbet. Men ikväll hittades ett orgelstycke skrivet av Jens Johansson som är mörkt och lite dystert. En perfekt inledning av ett Palmerskt bröllop. Det är inledningen på Hammerfalls låt Between two worlds.
Joacim Cans är sponsrad av Arvid och Oskars favoritskomärke. Det är inte Nike.
Ska skärpa mig. Lovar.
2022-06-08 at 12:15 f m
Underbart🙌