Långlöparnas Kväll

25 varv på Stadion är något speciellt. Historiens vingslag följer dig runt löparbanan. Sen 1912 har det varit en speciell plats för svensk friidrott. I tisdags stod åter stadion öppen för de som ville testa sina förmågor att pressa sin kropp till max för att ta sig runt varvet 25 gånger. I varje fall de som springer milen på under 36 minuter, de som vill ha lite mer tid får vänta till 31 maj då LLK’s andra kväll avgörs.

Förra året var det varmt. Hiskligt varmt. Jag satte mitt PB på 32:48 där och då efter en ganska tung andra halva. Nu var åter målet att slå PB, kanske skulle jag kunna pressa ner mot 32. Drömmen om en 31:XX tid fanns i bakhuvudet. Haren skulle gå för 32:00.

När väl loppet startade så blev det ganska högt tempo direkt. Haren rundades och hängde på tätklungan. Lika så gjorde jag. Första kilometrarna gick på ganska exakt 3:10 tempo. Efter drygt 3 km släppte jag klungan och borrade ner huvudet för att fortsätta mala varv efter varv i 77-78 sekunders tempo på min fjärdeplats. Meditativt på något sätt. Jobbigt på samma gång. Med 800 meter kvar kom två löpare ikapp. Kunde hänga på dom ganska lätt. Ryggarna kändes som en befrielse efter 14 ensamma varv. Missnöjd med två spurtförluster i år hade jag inte mycket hopp om att återta placeringarna. Men med 150 meter kvar satte jag in vad jag hade och kunde glida ifrån in på upploppet och säkra 4:e-platsen i B-heatet och ett nytt PB på 32:17. Väldigt nöjd. Drömmen om 31 minuter lever vidare!

Resultat och om ni vill se loppet i efterhand finns det här.

-OL