Trumslagarpojken

Palle ville att dagens inlägg skulle handla om trummisar. Att banta ner ett så mastigt tema till endast ett inlägg blir svårt, så vi får börja där vi står. Och på näthinnan just nu finns bara en trumslagare, nämligen Taylor Hawkings som tyvärr gick bort för exakt två veckor sedan. Mest känd som trummis i Foo Fighters och han har varit en favorit för mig sedan länge.
Vi spelade väldigt mycket Foo fighters-låtar på gymnasiet minns jag. Jag gillade verkligen hans driv. Hur han slog så hårt och så snabbt. Rakt, men ändå svängigt. Jag skulle säga att han har influerat hur jag själv spelar väldigt mycket. Han var på nåt sätt en övergång mellan de klassiska rocktrummisarna såsom Roger Taylor från Queen och sedan satte han en modern stämpel på det. Man präglas lätt som trummis eftersom det handlar mycket om gehör och att spela det man hör eller komma på helt nya grejer. Gillar man något vill man göra likadant men samtidigt blanda in sin egna touch. Det blir väldigt personligt och är du duktig kan du härma andra trummisar. Det häftigaste är dock när någon har en helt unik spelstil och det tycker jag han hade.
Vi spelade främst låtar från The colour and the shape-skivan. Den tycker jag alla borde lyssna på idag. Men Foo fighters har en enorm låtskatt, så stanna inte där.
Times likes these, learn to fly, the pretender, this is A call… ja det finns väldigt många bra låtar ni inte får missa!

Taylor hawkings var inte bara en duktig trumslagare, han var också en duktig sångare. Han sjöng bland annat i sitt egna band (som jag inte har lyssnat alls på ska erkännas). Däremot brukade han ofta sjunga live med Foo fighters. Tex den legendariska spelningen i Göteborg när Dave Grohl ramlade av scenen och bröt benet. Då tog Taylor Hawkings över och körde vidare medans Dave Grohl gipsade ihop benet, och kom sedan sjukt nog tillbaka och körde vidare. (!!)

Detta klippet är från en spelning bara några dagar innan han dog och blev med andra ord tyvärr hans sista spelning någonsin. Här tar han över mikrofonen och legendaren Dave Grohl får sätta sig bakom trummorna istället (vilket han inte direkt har några problem med, men det är ett helt annat inlägg). Klippet är ganska långt, men sevärt! Jag tror ni känner igen låten.
🙂

/ örn