06:55 Asfaltering inom en timme, en sista överblick, en sista justering. Vad behöver inte en sista justering? Höften börjar bli bättre, måste fortsätta jobba där. Vara sk proaktiv. Med tidens gång blir det man jobbar på bättre.

Sambon har hamnat på väntlistan. Ny tid till Linköping 30/11. All denna tid.

Grabben har ärvt min gamla innebandy klubba. Inget korsband ingen innebandy.

Det snöar i norra Sverige. Den där känslan alltså.
Väntan. Förväntan.

Fortsätter jobba på att få med Rob till gymet.
Man väntar.

Hösten är oberäknelig. Ena dagen kanonfint och man vill inget hellre än att ut och träna. Andra dagen total misär. Jag pratar främst om vädret, men också min egna dagsform. Det känns som jag räknar ner dagarna till något jag inte vet vad det är. Vad väntar jag på?

Skulle bara springa 45 minuter lite lätt för att känna på benen. Men efter 2-3 km bestämde jag mig. Det fick bli en sub 40 på lunchen. Det har man ju aldrig ångrat så att säga. Förvånansvärt kontrollerat. Nu börjar vi ladda för framtida stordåd.
/RD

Vi ska flytta. Inte så långt, men bort till skogen så att säga. Hammarbyhöjden, granne med Björkhagens Elljusspår. Nu menar jag verkligen granne. Inte nån slags halvkilometersgranne som Robban är till ÖISspåret, utan om nästa adress på gatan hade funnits så hade det varit Elljusspåret fått sin post dit. En trea till ett okristligt högt pris för en smålänning, men så är det tydligen här i huvudstaden.

Det blir nog perfekt. Närheten till Nackareservatet, Hellas och alla skogsområden däromkring kommer bli min nya hemmaplan. Det ska bli skönt att kunna springa oftare i skogen och cykla mer MTB.

-OL

Morgonen gryr, senare. Det är mörkt som fan själv. Inte kallt, men det kommer. Det rullar det på. Hög fart. Trångt i rondellerna. En koppargruva där och lite kalavverkning här. Take away kaffe och en energidryck. Vi gör en pendlarparkering utanför stadskärnan. Börsen stiger. Spelbolag. Män är hemma med sina barn. Det är toppen. Att dom måste medicineras för att klara av det talar vi om. Vi kör på. Det ligger i naturen.

46km igår med Arvo. Han är typ 72. Kanske säger mer om min form men det går att hålla på länge i den här sporten. Om man tar hand om kroppen. Måste prioritera om lite. Men gör det i rätt tid. Det finns ingen stress, här. Ska bara åka lite skidor. Lucia blir i Orsa.

Frågorna kring skogen här helt perfekt för det svenska samhället. Vi alla måste bli bättre på att hantera komplexitet. Vi måste öka våran egen förmåga på individnivå till att se fler aspekter av oss själva och våran tillvaro i världen. Framtiden kommer ställa högre krav på oss för att kunna hantera mer komplexa samband och system. Vi måste utveckla en stark samhällskultur för detta. Vi måste zooma ut från närsyntheten. Förstå orsak-verkan-samband och allt det där.

Ett första steg är att prata skog med alla du känner och träffar på. Se dokumentär serien på SVT play. Den är inte så partisk som man kan tro.