Efter mitt infall att anmäla mig till Fjällmaran så gjorde jag vad jag kunde för att förbereda mig. Men det hjälpte föga. Efter att sprungit nerför i 700 höjdmeter från första berget var benen rökta efter 15 km. Det blev en lång väg till mål. Ingen direkt orka att trycka på och mycket gång uppför. Men en otroligt fin dag på fjället blev det.
Med en sjuk kolhydratskuld styrde jag och längskidor-David sommar-SAABen hemåt igen. Åt en pizza i Svenstavik, fyllde på med lite godis och började prata om framtida fjällmaror. Då det ska tränas innan. Kanske i Norge här de behagar öppna gränsen igen? Behovet av att få testa pannbenet finns där även i framtiden även om jag de senaste dagarna fått nyttja pannbenet för att ta mig nerför minsta trappa.

-OL

  • Trött efter målgång
  • Våfflan satt som en smäck
  • David går i mål
  • En bro är alltid bra att tälta på för den är plan
Banan
Sommar-SAABen trivs i fjällen