Min mormor hette Valborg i andranamn. Ett fint namn. Ett namn som skapar förhoppningar om försommarvärme och grönska. Hon kunde baka kakor, min mormor. Försöker bära arvet vidare men lyckas inget vidare. Men det är som med träning. Man måste bygga från grunden, man måste hålla kontinuitet i bakningen. Få känslan för degen, gräddningen, när en extra klicka smör ska i, känslan kommer med tiden. Som känslan att ligga på fotbladet i löpsteget.
Ta en extra kaka till kaffet idag, det är ju ändå både Valborg och Fredag!
-OL
Lämna ett svar
Du måste vara inloggad för att publicera en kommentar.