Grå stunden, en stilla väntan. Någon värmer nåt i micron en annan kollar starten på Nattvasan. Snackisarna är vädret och Corona. Allt är lika hopplöst som spännande. Allt slit med detta långa spår och så kommer snön och förstör alltihop. Säga vad man vill om Vasaloppet men dom har inte tur med vädret. Ödets ironi som Robban säger.

Det är mycket erfarenhet av portalen i det här huset.

Undertecknad – 10 Vasalopp, 1 halvvasa, 1 kortvasa, 2 skejtvasor.

Pelle Rudenstam – 25 Vasalopp, 2 halvvasor, 1 stafett, 2 cykelvasor.

Arvo Teppola – 43 Vasalopp, 7 Öppet spår, 11 Cykelvasan.

Sven Olof Johansson – 36 Vasaloppet 8 Öppet spår, 2 Cykelvasor (Startar i år!) 

Daniel Wetterheim – 13 Vasalopp

Rutin är en välsignelse

Vi är laddade. Och mätta. Verkligen mätta. Man får passa på.

Vad kan man säga om det här Viruset? Vem vet hur stort det här kan bli? Det är svårt stt försöka sig på att förstå virus. Det är inte dött eller levande. Det är som damm kan man säga. Helt utan drivkraft eller mening liftar sig virus runt världen från beröring till beröring. När viruset nåt en levande cell så exploderar det till liv. Och virus är fruktansvärt framgångrika. Herpesviruset har överlevt i hundratals miljoner år. Virus är också fruktansvärt små. Förstorar man upp virus till en tennisbolls storlek så blir en bakterie som en badboll och en människa 80mil hög.

Snö eller död, vi får se, det blir som det blir.

Smygfotad livshistoria. Om inte Corona tar en så ska man bli som Teppola. Alla gånger.