Hejsan alla bloggläsare. Livet på lägret rullar vidare, tyvärr med lite sämre träning än jag hade räknat med. Baksida lår strular återigen, fortsätter det såhär klassas jag som idrottsinvalid inom en snar framtid. Vem är bäst i Sverige på baksida lår? Den personen måste jag träffa. Men jag åkte inte till Sydafrika enbart för att bli en bättre löpare, utan också för att bli en bättre människa, och det tror jag faktiskt att jag lyckats med. Det finns hopp för min 26 åriga kropp.

Mannen i tunnan har slagit sitt egna världsrekord som han satte -97. Jag tror han är uppe i över 70 dygn i skrivande stund. Äta, bajsa, sova i en liten tunna där man enbart kan sitta med knäna uppdragna till bröstet känns rätt så iditotiskt, det måste finnas roligare rekord att slå. Den mannen måste lida av motsatsen till klaustrofobi. Tänk att verkligen hata stora ytor. Så fort man får chansen stänger man in sig i små rum eller lägger sig i nån låda för att träna inför sitt rekordförsök.

Marcialonga på söndag. En riktig höjdpunkt. Hade velat åka dit igen med familjen Svensson. Sydafrika i all ära men det är något visst med en skidresa till alperna. Snygg-mackan ser ruskigt bra ut inför söndag, 3a och 6a i de två senaste ski classics-loppen. Förra året gick han in som 29a  innan backen och i mål blev han 8a, så avslutning i uppförsbacke verkar vara mackans grej. Blir spännande. Eklöf har visat var han går för på riktigt, 12a och 16e plats, ruskigt bra. Holaveden lyfter på hatten och önskar all lycka till inför kommande race. Du är grym Johannes!

Ett tråkigt inlägg är också ett inlägg. Bloggen rullar på oavsett. Vi hörs vänner.
/örnen

Dricka kaffe med två svenska rekordhållare är en fin morgonrutin på lägret. Kramer och Kalle b laddar för dagens pass.