Låret åkte på en smäll i tisdags förra veckan igen. Ingen katastrof men ett steg bakåt. Det börjar bli några veckor utan ordentlig löpträning nu. Men har inte börjat bli orolig riktigt än, kanske snart..
Tillsvidare sitter jag på cykeln. Just nu är jag på jakt efter Rickard. Det kommer nog..
/ örnen
Ja herregud. Jag trodde tiden var förbi för sånt här. Frossa. Mjölksyra. Smärta. Spykänsla. Det går så fort från eufori till misär. ”Spänn pannbenet” sa fjälljägaren när han sprang förbi. Har mycket tankar om halvmaran idag. De får komma senare. Men först och främst TACK. Ni är många som stod utmed banan och hejade. PeterNilsson förstås. Som alltid överallt. Peppandes, skrikandes. Mamma. Sofia. Oskar. Qvarnström. Jönsson. Uffe Blomqvist. Jakob Hanberger. Håkan Eng. Å många fler som jag aldrig såg men hörde. Tack. Stod ni sista fem är inte säkert att jag kommer ihåg. Det är var en pärs. 1.24.15 var långt ifrån pb men fram till 13-14 km såg det ut att hålla. Vätterstranden är ett töcken. Dimma. Löpning alltså. Det känns som jag är nykär. För det finns ju ingen större tillfredställelse än att vara på gränsen och trampa över rejält. Man är ju hårdare än vad man tror.
Foto: Jakob Hanberger vid 18 km.
/RD
Alla rader försvann när vattnet sipprade ut på hallgolvet. En slangklämma inuti tvättmaskinen. Jobbigt. Helvete vad vatten. Otroligt, jobbigt.
Lördag, Reporter Robban springer halvmara. Han bara maler.
Själv får man operera en tvättmaskin. Livet.
Imon ska syrran gifta sig. Det blir kalas i dagarna 2. Först en lite uppvärmning i Kaxholmen och sen det riktiga kalaset på tändsticksområdet på lördag. Farsan är lite nervös för slipsvalet tydligen.
Har fått till några riktigt bra intervallpass med Hovet senaste veckorna. Nu gäller det bara att hålla i det till Lidingö så kan nog till och med sista milen bli rolig.
Trevlig helg! Nu kör vi!
-OL
Ett helt vanligt torsdagsinlägg.
Stafett i Norge. Överlägsen vinst. 28 sekunder ifrån inofficiellt banrekord för ett rent klubblag. Med andra ord får vi åka tillbaka nästa år igen. Fick lite pengar, tror jag. Inte så det räcker till en hyra men nästan. Långpass i söndags, det var längsta passet sedan skadan 6e juli. Kändes mycket bra. Lite stelt i måndags men öndå 10km och sen i tisdags kom ett bakslag. Låret stramade till ordentligt igen, precis vid själva skadan. Man kan väl jämföra det med att dra av en sårskorpa. Muskeln har växt ihop men ni vet hur det är, man vill alltid sitta och pilla på den där skorpan och då gör det ont igen. Lär bli en ärrbildning som en hård sjukgymnast får massera bort. Hann ändå med att springa lite intervaller i 3 minuterstempo innan det började smärta. Sprang bakom Musse bland annat som ser ut att vara i sub 29 form inför finnkampen. Glöm inte kolla, Sverige har ruskigt bra lag.
Tillbaks på cykeln igår för att avlasta benet. Drygt 70 kilometer, ibland hårt men ofta lättare arbetspuls. Kom ikapp Tobias Westman som var ute på rullskidsintervaller. Formen var BEDRÖVLIG hävdade han… Kul att cykla men nu vill jag börja springa på riktigt igen. Hårt och snabbt!
Jönköping i helgen. Räknar med att köra ett fyratimmars på antingen MTB eller CX, vem ska med? Eller ska man plocka fram rullskidorna kanske..
Gjerdalen hävdade också att formen var bedrövlig, men det tvivlar jag på. Allting är ju relativt som sagt.
/ örnen
Podcast© 2024 Holaveden
Tema av Anders Noren — Upp ↑
Senaste kommentarer