Än sitter stelheten kvar i baklåren och trapporna är tämligen svårforcerade. Ett maraton utmäter din träning med obärmhärtlighet. Har du inte gjort läxan får du vet det. Inget dalltande och curlande. Stämningen på Lidingövägen är svårbeskrivlig strax innan start. Så mycket folk på så ihopträngda mellan husväggarna medans den noga valda stämningshöjande musiken triggas upp tills startskottet går.

Jag försökte att aldrig ta i riktigt första 25 km i år. Det gick ganska bra och målet om en tid strax under 2:50 fanns där. Passerade halvmaran på 1:23:19. Men andra halvan ä tuff med tre rejäla backar. Fram till 32 km kände jag mig pigg men sedan fattades det åtskilliga långpass för att orkat fortsätta trycka på i 4-tempo den sista biten. Kom in på 2:52. Inte långt från mitt PB på 2:51 men det finns mer att hämta. Till hösten bör nog en tid under 2:45 vara görbar. Hur som helst är det ett riktigt roligt lopp att springa, mycket publik och fin bana. Det blir säkert en start även nästa år.

-OL