Löparmusklerna börjar så smått att vänjas. Denna veckan en 10 kilometare med en 5 kilometare på mitten som gick i ilfart på elljusspåret. Ett backpass likaså. Men. Benen är inte redo än. Studsen saknas. Det fjädrar inte riktigt och syran kommer tidigt. Kommer nog gå över och köra en del intervaller på skiergen och satsa på lite mer mängd i benen.

Erfarenheten är att intervaller och träning för syreupptagningsförmågan inte spelar någon roll var den görs. Bara hjärtat och lungorna får arbeta hårt. Hösten 2017 gick knäet sönder och jag kunde inte springa på 6-7 veckor. Byggde sedan långsamt. Intervaller på skiergen, lugna löprundor. En månad senare var jag i mitt livs form. Fyra på Jätten Bule och världen låg öppen. Typ.

Fredagsmusik ska vi ha. Denna vecka blir det en låt jag hade på singel när jag var 10 år. Men först idag inser jag vad texten handlar om. Kämpa på därute!

 

/RD