Jag har flyttat tillbaka till Göteborg efter en välbehövd permission hemma med familjen. Tappade löpningen någonstans runt annandagen, fokus på fel saker men ibland får det vara så. Vad kul vi hade, men nu ses vi inte på länge. Dekadensen och jag. Viss osäkerhet fanns när jag i tisdags skulle bränna av första intervallpasset på 3 veckor, dessutom förkyld och krasslig till och från under de två senaste veckorna. Men när man bränner av en tusing på 2:45 och fortfarande står på benen lugnas man något, det finns hopp.

Vad är det jag hoppas på?

Jag har inte bestämt mig för det riktigt. Nästa måndag ska jag testa 3000m inomhus här i Göteborg. I slutet av Mars en halvmara. Spannet där i mellan kommer nog bli det jag tävlar mest på senare under året, och Lidingö såklart. Löpning är så varierande, man måste bara älska det.

Ett halvkasst blogginlägg är också ett inlägg. Men jag mår bra, livet rullar på och jag tränar hårt. Vad mer kan man begära.

Två göteborgare tillika klubbkompisar jag tränar mycket med. Tv; Robert Alexandersson- kan allt om blåvitt och uppehållstillstånd. Fick förnyat förtroende som reseledare till halvmaran i vår. 1:44 på Lidingö, reespekt!

Th; Anders Grahl – soon to be tvåbarnsfarsa. Den barmhärtige samariten. Bjöd på födelsedagsmiddag och distanspass efter läggning, vem är ens så fin? ❤️ Kan väldigt mycket om nästan allt, men mest om energibesparing även om hans värv inte alltid tillämpas under löpartävlingar.

/örnen