Månad: april 2017 (sida 5 av 7)

Älskade April

Snart är det dags. Snart möts vi igen min gamle vän. 20 dagar kvar till Landsjön runt, låt uppsnacket börja redan nu.

Nedan följer en text tagen från Erik Wickströms blogg från den tiden det förekom bra inlägg, nämligen då Palle gästbloggade titt som tätt.

https://erikwickstrom.se/2013/04/08/gastinlagg-varmote-for-konditionssportsvarlden-284/

Naturens kraft

Missade dagens inlägg. Men av en ganska giltig anledning. Världsmästaren och jag ställde ut skidorna klockan 6 för lite skarskidåkning. Detta blev resultatet!

Av kärlek född.

Temperaturen var sexton grader när solen flammade över kvarterskrogens uteservering. Jag satt där och lät sorlet, kisningen och det skummande ölglaset ha sin inverkan. En vän till en vän kommer in i vimlet, hon har fått stiga av bussen till Stockholm i Ödeshög. Möhippan hon var på väg till blev inställd. Bruden satt på Åhléns fik när en lastbil kraschade in i stål & glas.

Allt längre än ett stenkast är långt borta. Men borta kan komma hem till en på ett sätt man aldrig anat.

Det är okej att skriva ut sin sorg, sitt hat och det är okej att säga vad var det ja sa. Men det är aldrig okej att sänka sig till denna vidriga usla nivå av beteende. Om detta måste vi stå eniga.

Våldet måste få ett slut. Det börjar med oss.

Ingen vet vad vi gör här, på en pytteliten planet i ett kolossalt stort universum, några lyckliga år av gynnsamt väder mitt i en oändlig ocean av evig tid men vi vet vad vi inte ska göra. Vi vet det.

Vi måste ta hand om varandra.

Var inte rädda.

Va snälla.

Av kärlek

/Holaveden

 

Det enkla i livet

När livet känns svårt är det befriande att göra det enkla. Löpning är ett sätt att rensa skallen. Att köra in ved i förrådet, stapla och sedan göra eld är ett annat. Mitt tips idag är att göra det enkla, det konkreta när allt annat är abstrakt och svårt. Veden har alltid varit helig. Sen tidig uppväxt har det handlat om det enkla. Ska vi duscha måste vi ha ved. Ska vi ha det varmt måste vi ha ved. Det är i det konkreta jag får ro. I elden finns hopp och värme.

 

/RD

Mästaren älskar att springa.

Vad som är tydligast med människan är att hon bildar grupper. Om man tänker efter så finns det hur många kluster av grupper som helst. Man samlas kring intressen, fallenhet kanske åsikter. Man blir kategoriserad efter ursprung, blodgrupp eller vilken färg man har på håret. Vi kategoriserar för att förstå, vi samsas för att delge och observera.

Gruppen löpare är en stor grupp. Dynamiken inom en grupp är precis som en babusjka docka, ni vet den ryska trä dockan som man kan sära på mitten och det finns en ny mindre docka därunder. Plockar man bort många dockor så får man tillslut en grupp som springer två mil i skogen i fyraminutersfart en vardagskväll. Dom är inte många men dom finns. Och dom älskar det.

Använder man sig av sin grupptillhörighet på rätt sätt så kan världen bli större och upplevelserna starkare. Jonas Buud ifrån Mora vet precis hur sånt fungerar. På resande fot skulle han stanna en natt i Jönköping. Han drog i några trådar och fick sig en guidad tur på Huskvarnaberget av Holavedens Arvid Öhrn. Ett enkelt knep till mervärde.

Löpningen har tagit Jonas Buud runt om hela världen. Åtta gånger har han vunnit bergslopp i Schweiz. I holländska Winschoten blev han världsmästare över tio mil. I Sydafrika har han blivit två i det 89km långa loppet mellan Pietermariyzburg och Durban som heter Comrades och är ett av världens största ultralopp.

Men för att bäst förstå helheten i Jonas fysik så får vi dra fram det gamla hederliga Vasaloppsspåret där Ultravasan går, hela vägen från startplatsen i Berga by till målportalen i Mora. Jonas avverkade 90km på 5,45. En tid som de flesta skidlöparna bara kan drömma om. Så vad är hemligheten? Arvid Öhrn satte hög marschfart för att lära av mästaren.

Gruppdynamikens sakrament är sociala medier. Sociala medier handlar till stor del om följare. Antal följare är ett mått på uppmärksamhet. Det kändaste exemplet av följare inom löpning är från Winston Grooms roman om Forrest Gump som filmatiserades framgångsrikt av Robert Zemeckis med Tom Hanks i huvudrollen i mitten av nittiotalet. Löpturen i filmen varade i tre år, två månader, fjorton dagar och sexton timmar och följdes av en skara lärljungar. Under turen får vi vara med om tillblivelsen av smileyn, sociala mediernas heligaste attribut.

Denna löpturen började vid IKHP stugan och gick till första hälften på milspåret. Sedan via masten ut till Brunnstorpsbergets vidunderliga utsikt där Vätterns gnistrade på ett sätt som Siljan måste få svårt att matcha. Solen hade masserat den kyliga marken hela dagen och börjat pytsa ut lite färgfläckar av blåsippor här och var i den bruna skogen. Ängsmarkernas gröna nyans kunde inte varit äldre än högst några dagar. Det var vårens första riktiga vårlöpning. Den dagen då våren börjar på allvar. En tradition lika stark som Ronjas vårskrik.

Jonas jobbar till 60% med geografiska informationssystem, den andra tiden så springer han. Han är en passionerad förespråkare för sex timmars arbetsdag, tycker det är hur skönt som helst. Under den här löpturen är det inte svårt att förstå. För att förädla sin kapacitet till den nivån som Jonas har gjort krävs en kärlek till steget. Förra veckan sprang han 16mil i fart runt 4-4,30 minuter per kilometer. I sommar ska kan springa 16mil i ett bräde i dom Kaliforniska bergen i en värme som kan överstiga fyrtio grader. Western States 100 är USA´s mest anrika ultralopp och var från början enbart till för hästar. Det handlar om att springa i mellan 16-20 timmar i bergen.

Löpningen har gett Jonas uppmärksamhet och förundran världen över. Den har gett honom ett prisskåp som få dalkarlar kan mäta sig med. Han har fått se stora delar av planeten och den har faktiskt gett honom en och annan krona. Med vad betyder älska? Att älska är handlingen av att göra någonting utan att räkna med att få någonting tillbaka. Att få springa över över ängar, genom dalar och upp på bergstoppar är en ynnest värd mycket mer än medaljer, pallplatser och evig berömmelse. Det är en kärlek till att vara människa fullt ut. På renaste vis.

Jonas vann VM över 100km 2015 bara några veckor efter den legendariska rekordfärden mellan Sälen och Mora. Men tiden innan var mörkare och fylld av skador. Det största utmaningen när man verkligen brinner för något är att inte bränna ut sig. Förr eller senare efter att dansat på knivens egg så trillar man över kanten. Men skit händer som amerikanarna säger. Det är få inom elitidrotten som kan se tillbaka på en skadefri karriär. Fjolåret var tyvärr inte mycket bättre och det blev aldrig någon tredje seger i Ultravasan och efter att sprungit Lidingöloppet ivrigt påhejad av Holavedare så stoppade vaden honom från att försvara vm guldet över 100km.

Men nu är Jonas på gång. Allt verkar fungera som det ska när han testade Huskvarnabergets stigningar med den tjugo år yngre Arvid Öhrn. Arvid satsar inte mot sexton mil i bergen utan mot 21km ”platt” asfalt. En distans som Jonas avverkat på låga 1.08 vilket Arvid kanske inte slår detta året men det är inte alls omöjligt på sikt. Sen är det bara att förlänga till 42km, till 78km i alperna, till 89km i Sydafrika, till 90km över myrar till 100km asfalt och 16mil i ett överhettat Kalifornien. För om man verkligen älskar löpning, då kan man hålla på länge. Det är Jonas Buud & Arvid Öhrn ett strålande bevis på. Och dom är inte ensamma. Gruppen är enorm.

Älska löpning.

 

 

 

 

 

 

Äldre inlägg Nyare inlägg

© 2024 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑