Kvällsrundor kring oformulerade visioner.

Man kan, man vill, man ska men när och hur? När är det över och hur blir det uträttat? Om returvågen får badankan att ändra riktning var det då intentionen i den över vattenytan svepande handen eller konsekvensen av vattenytans densitet som spelade rollen i spelet? Vad blir kvar när allt ebbat ut?

När vattnet är kallt, huden skrynklig är proppen alternativet som värmer.

Springer fyrtiofem minuter kring Kaxholmen, ömsom med den yngre, ömsom med den äldre. Hjärtat får jobba i bröstkorgen medans tanken vrids, vänds, bollas fram och tillbaks mellan motståndets poler. Att tänka är inte att förstå världen då tänkandet inte är separerat ifrån världen som så hade krävts men att tänka är att agera i världen. Genom att låta intentionen leda kan man med hjälp av sina aktioner resonera kring världen. Kan inte annat än älska samvaron, backarna och tangenterna. Eller som poeten Artur Lundkvist kunde uttryckt det; man måste älska livet när det är ungt, friskt och enkelt. Men friskt är godtyckligt och enkelt dansar kring definitionerna även i Kaxholmen.

Det är tio år mellan 1984 och 1994 men ändå lika, precis lika men annorlunda på så vis att det ena är dag och det andra natt, solljus och månsken. Viljan att kliva in i ett mysterium mot önskan om att kliva ur illusionen. Bli berömd, sedd och erkänd, att få andas ut i den stillsamma oas som följer av den ekonomiska frihetens vindslag. Att bli den, att få vara kring dem.

Här framför glödbädden kommer man att tänka på livets begär och drifter som Herakles kamp mot hydran. Detta mytologiska monster bestående av åtta huvuden väller fram som tillvarons groteskhet, tävlingsinstinkten iscensatt. Ådriga armar svingar blänkande värjor och plötsligt i en lättad dimma så faller ett huvud till marken som en målgång, ett leende, lite folkets gunst men plötsligt bakom axeln har monstrets huvud åter växt fram som tentakeln på en bläckfisk.

Både attack och försvar är delar utav våld. Det kan synas som en omöjlighet men gång efter annan närvarar stordåd som en uppenbarelse, även mot hydran.

Herakles tog hjälp av sin brorson Iolaos som brände hydrans sår, så inga huvuden åter kunde växa fram. Till sist klippte Herakles värja det mittersta huvudet och begravde det under en stor sten varpå han styckade sönder hydrans kropp, tog fram sina pilar och doppade ner dom i Hydrans giftiga innanmäte.

Det går i en våldsamt, irrationell, kaotisk värld att bygga parallella temporära utopier i allians med systrar och bröder. Att arbeta aktivt för utopins permanenta tillstånd.

För att återgå till frågorna så är svaret subtraktion. Men det har ni säkert redan listat ut.

Nyhetsflödet i vår värld har skiftat. Från de stora kanalerna till små men många röster, som Holaveden till exempel.  Senast i veckan såg vi hur en moderat politiker fick lämna in stämpelkortet.  Digitala snedsteg står den som gör dom dyrt. Fallen kan vara avgrundsdjupa. Det sociala skyddsnätet finns inte i den digitala världen.  Gränser för vad som är OK är högst flytande. Gränsen utgår ofta från avsteget från normalåsikten för personen i fråga.  Lågt ifrån livets vanliga regler med hastighetsbegränsningar, äganderätt och vapeninnehav. Klara tydliga regler, siffron på en skylt, mitt och ditt, antingen har du rätt till innehav eller inte.

Precis som i darwinismen överlever den starke, försiktige och den smarte. Den som kan se till att dess budskap hörs mest och högst ifrågasätts sällan. Den försiktige undviker att hamna i utsatta situationer.  Den smarte ser till att alltid undvika att upptäckas men samtidigt få händelserna att passa planen.  Den som gör ett snedsteg, gör en för djärv attack som blottar svagheterna, är för försiktig och hamnar på efterkälken eller den vars plan blottas få stå sitt kast. Ovetande om straffets omfattningföräns det är fullbordat.

Det är digitaldarwinismen vi ser, ett hårt klimat att anpassa sig till. Vem jobbar verkligen för eller emot dig? Vad är deras riktiga avsikter?

Hur som helst kommer alltid kvällspassen i pannlampans sken att finnas där som en fristad för åsiktsutbyte utan digitala spår mer än kanske möjligtvis ett GPS-spår…