Det kom som en chock.

Jag blev tillfrågad att skriva ett par rader i Sveriges bästa löparblogg: Holaveden.

För en utomstående så är det svårt att begripa hur stort det är en för en löpare som ännu inte kan kalla sig för en löpare. En löpare springer Landsjön runt på 60 minuter och Göteborgsvarvet under två timmar, det är ord från Johan Palmer och hans ord är min lag i ärendet. Jag sprang och persade på Landsjön 1.02.27 och jag persade även på det där jävla Götebrgsvarvet som jag sprang för första gången.. Åter till ämnet hur stort var det att bli tillfrågad av legenderna på Holaveden att skriva ett par rader? Jag tycker vi jämför med vår statsminister Stefan Löfven.

Han stod där och svetsade på verkstadsgolvet i godan ro när det lokala fackombudet klev fram, knackade honom på axeln och undrade:

Skulle du kunna tänka dig att bli statsminister?

Robert Davidsson frågade mig, en löpare som ännu inte är en löpare att skriva i en löpar-blogg…..?

Jag känner att jag och statsministern har en hel del gemensamt, det är stort.

Arvid Öhrn är en man som förbryllar mig, ja egentligen så förbryllar hela Holaveden mig. Robert Davidsson, Oskar Lund, Arvid Öhrn gör milen på under 34 minuter tror jag? Lägg därtill Jonas Linderholm. Jag tror Palmér gör milen på runt 40? Samtliga är antagligen både tillverkade, födda och uppväxta inom en mil i anslutning till riksettan. Vi får nog ta oss till de norra byarna i Kenya för att hitta liknande lokal talang.

Nu kommer Marcus Sjöberg tillägga att det helt säkert har med Äpplena i Äppeldalen att göra och allt sånt ordnas av Rudenstams som han då är chaufför för.. Jag har försökt prata med Marcus den sista veckan lite allmänt men det går inte. Han har bara ett ord i huvudet just nu: JORDGUBBAR. Det är skönt, det är riktigt skönt, det är som en paus efter att fått höra om spår, valla och det där förbannade Vasaloppet hela vintern.

JOHAN SJÖBERG HAR RAKAT AV SIG HÅRET.

34.34 var Arvids tid på seedningsloppet till Göteborgsvarvet på Mantorp Park i våras. Han varvade mig, det var stort, jag och Arvid har aldrig varit så nära varandra vid ett upplopp. Efter kom en skäggig man, hade han varit närmare Arvid så hade jag nog prejat honom. Allt för bygden ni vet va… Loppet gick i tre varv på racing-banan och Arvid fick springa yttervarv sista varvet, Jag hade inte klarat den tiden med bil. Hade Arvid varvat mig på upploppet så hade jag aldrig gett mig. Om jag så hade fått gå sista varvet av utmattning.

Jag har ett ganska stort inormationsnät runt mig och ur säkra källor från detta så klagade Arvid på motvind på en bana som är en runda, det bekräftar det jag länge påstått: Är det inte motvind på Landsjön runt så är det uppförsbacke. Jag tycker vi vänder håll på Landsjön runt, jag är helt säker på att det är medvind och nedför på andra hållet, jag ska testa detta en dag och återkomma i ämnet. 34.34 i motvind… I tre varv. En vindstilla dag i Växjö lite senare så sprang han på 32.59. På dom banorna har jag med sprungit och där satte jag min snabbaste km-tid för ett par veckor sen, vi ska inte gå in på hur långt jag sprang men jag rekommenderar er att löpa runt Växjösjön då ni har möjlighet. Banorna där är grus eller asfalt, japp det är bara att välja underlag, de går till största del parallellt. Runt sjön så är det 4.3km så ni i Holaveden kan springa 5 varv och sen avsluta med nått svalkande på 4krogar, jag rekommenderar särskilt den Grekiska på övervåningen.

Juni är annars en tid som innebär mycket bearneisås och annat gott men för mig har det nu blivit en extra träningsperiod. Vågen stod på nyårsafton på 0.093 ton. Numera så står den på ynka 85kg, det är gött, ett steg i rätt riktning och jag har faktiskt inte ändrat min matvanor avsevärt. Jag har dock avstått från strips och fanta, äter något mindre portioner och rör mig mer. (Jag har aldrig gillat coca-cola).

Hösten är den tuffa löparperioden med de roliga loppen:

19aug VP-milen, Platt asfaltsbana, två varv på en femkilometersbana tror jag, pga att Vetlanda är hemskt litet.

3 sept Sisjöloppet. Ett helveteslopp upp och ner som en jävla tvättbräda. Jag hatar att jag håller på med skiten när jag springer där.

10 sept Stockholm halvmarathon. Ingen aning men anmäld är jag.

24 sept Lidingö 15. En tradition som jag nog inte kan bryta, springer för 4:e gången, loppet går på förmiddagen och på eftermiddagen så servar jag mina världstjärnor till bröder.

8 okt? (Nilsson?) ÖIS-loppet. (ÅRETS VIKTIGASTE LOPP) Loppens Lopp, krävs en bilaga för beskriva skönheten i världens vackraste bygd. Jag tror oftast att ingenting är omöjligt men i detta fallet så tror jag ännu inte det finns ord för att beskriva, så tills vidare så uteblir bilagan. Jag är hemskt ledsen för detta. Jag är ännu mer ledsen för att ytterligare en bilaga uteblir: Peter Nilsson han är hjärtat till all konditionsutövning som sker i Ölmstad. Hade det funnits ord så hade det varit onödigt att använda dem. Peter Nilsson kan inte skrivas ner, han måste upplevas på ett intervallpass. Tisdagar ÖIS-gården. Just be there!

Månadskiftet okt-nov så kör man ju Jätten Bule med, efter det drar man i sig en hink med bearneisås och firar jul och sånt!

Jag vill ju gärna inte bli långdragen så Lund, Palmér, Davidsson får vi gå in mer på nästa gång.

Hörs va!

/#10

Vi tackar Hubbe som lär återkomma med fler tankar om löpning och livet.