Hur ska man lägga upp den s.k träningen den närmsta tiden?
Jag går runt och funderar.
Det bör man göra ibland.
Den här vintern som var så fantastiskt på många sätt hade faktiskt ingen bra idrottsprestation.
Vilket såklart är en nackdel för vilken vinter som helst.
Det bästa var 5k i Tegelnästets källare.
Men det var innan vintern ens börjat.
 
Det bästa var alla lyckade resor.
Fjället i Norge, Marcialonga, Kortvasan och Vasaloppet.
Så trevligt så jag planerar att göra om alltsammans nästa vinter fast med bättre prestation.
Att det gick som det gick har ju sina förklaringar men det finns åtgärder och förändringar att göra.
 
Jag har precis läst ut en bok.
Den berörde lite allt möjligt däribland den antika brottaren Milon.
Milon levde i en grekisk koloni i södra Italien närmare bestämt i Kroton.
Han var minst sagt överjävlig, lite som löparna var i vätterbygden tidigt åttiotal sent sjuttiotal.
Milon samlade på sig 31 olympiska segrar under sin tjugofyra år långa karriär.
Han var stark som en oxe tack vare en oxe.
Hans träningsmetod (troligast utvecklad av hans svärfar Pythagoras) var att bära en nyfödd tjurkalv runt stadion, göra detta varje dag, bli starkare i takt med tjuren växer sig större.
Milon som gärna slog på stora trumman bar engång en fyra år gammal tjur på flera hundra kilo, slaktade den och åt upp hela djuret på en dag.
Förutom hjärtat och levern får vi förmoda, det var en fix idé hans svarfar hade som förutom idrottsvetenskap och mattematik även drev en religiös sekt och dömde andra matematiker till döden genom drunkning om det inte passade honom.
Idioter såklart men det finns mycket att hämta i den träningsfilosofin.
 
Och Milon var verkligen både stark och uthållig men inte riktigt så stark som han själv trodde.
En dag när han var ute och vandrade på landsbygden fick han se ett träd som var spräckt med hjälp av kilar.
Idén kom till honom som en självklarhet att han skulle spräcka trädet helt itu.
Han fick in fingrarna och när han tryckte till så trillade kilarna ur men missbedömningen gjorde gällande att trädet slog igen och där satt Milon fast, i ett träd på den Italienska landsbygden.
Ingen kunde höra honom skrika och när natten kom blev han uppäten av vargar.
Så det kan gå här i livet.