Månad: februari 2016 (sida 6 av 6)

En Italiensk förälskelse.

 
 
Att ta chansen att få åka Marcialonga visade sig vara valet till en livsförhöjande resa.
Och att leva är att välja.
Att man valt rätt kände man redan på det tyska låglandet när bergen uppenbarade sig borta i horisonten.
Den väldiga estetik som väller över en när pittoreska bergsbyar avlöper varandra längst en slingrande bergsväg som tog oss över berget ner till dalens djup där floden ringlade fram i det ljusbrunna nästintill vita gruset.
Dalsidans helt gröna sidor avlöstes av tätt grannskog med inslag av lärkträdens till synes döende vinterdräkt.
Där trädgränsen avtog skymtade man den första natursnön innan betong grå bergsmassiv sträckte sig framför himlens ljusblå ton.
Man stod hänförd inför landskapets vulgaritet.
 
En känsla av avund spred sig i kroppen inför allt detta.
Katekesens fjärde dödssynd.
Psykoanalytikern Erik Erikson motsatte sig standardteorin om att förälskelsen vilade i ett tvillingskap utan menade att det bottnar från ett häftigt utbrott av avund.
Att man avundas något man själv saknar.
Inför bergen stod jag och kände en kraftiga förälskelse sprida sig i kroppen.
 
Högst upp på bergets topp stod ett kors som symbol för döden som en hyllning till livet.
I byns stenbelagda snäva korsningar stod korset med en döende timmerman påväg att bli helgon.
Om han vakade över alla Italienare som kör fiat likt japanska kamikaze piloter flyger flygplan eller som en lindring i ledan av att leva vet ja inte men skillnaden mellan att åka till Italien och åka Marcialonga och att åka till Sälen för Vasaloppet kan man se tydligt i religiositeten.
 
Den lutherska läran som infördes till konungariket Sverige av världens första Vasaloppslöpare menar att vi bedöms först när vi dör då våra goda gärningar vägs mot våra mindre goda gärningar vilket fått lutheraner att acceptera en hel del misär för att få vara på den säkra sidan.
En katolik behöver enbart bikta sig och få syndernas förlåtelse genom sina böner.
Därför är katolska länder som Italien,Spanien,Frankrike mer för livets njutningar som vin,kvinnor och sång medans vi protestanter ser det som onödig lyx i tillvaron.
 
Sen kliver vi upp fem i fem efter en halvnatt i tältsäng för att trängas, köa med buken full av havregrynsgröt och sönderkokt pasta.
Till startplatsen i Moena åker man en timme före start efter perfekta ägg salt skinka fet mjölk starkt kaffe och spröd croissant.
Glöm inte att det var en sann smålänning som satte sig upp mot fördärvet.
Hur det gick för honom?
Han fick huvudet avhugget men vi andra ger oss aldrig.
 
Det är dags att börja hylla livet, synderna är förlåtna och jag har blivit förälskad.
 
Loppet då? 
Det tar vi imorgon.
 
 
 
 

Sluta fega Arvid

När man ser svenska längdskidåkare på en prispall vet man att det är SM som avgjorts. Missade skiathlonen men såg ifatt i efterhand. Kan bara stämma in i hyllningskören angående Viktor Thorn, vilket lopp, vilken kille. Med bättre skidor hade det kunnat bli guld, jag är helt säker. Kanske har Björnlinger något att flika in med här. Vad hade den prestationen räckt till när norska mästerskapen avgjordes, top 30? Tveksamt. Svensk längskidåkning är verkligen nere på botten, men förhoppningsvis på väg upp. Jonas Colting påstår att det beror på att åkarna äter havregrynsgröt, pasta, mackor och andra kolhydrater. Min teori låter jag vara osagd. Men vi ska komma ihåg att det inte går dåligt för alla svenskar. Britta Johansson Nogren dominerar Ski Classics. Det finns ingen som rår på henne där än så länge. Jag tror inte ens den nätta norskan skulle ha en chans mot henne. Respekt Britta. 

Ulricehamnsloppet 2016
Jag vill börja med att be om ursäkt till kvinnan i svart, ca min ålder plus-minus några år. Det var helt mitt fel att vi frontalkrockade. Det snurrade till och rätt som det var var jag över på fel sida och vi krockade. Det kändes som du tog smällen rätt bra men 78kilo skidåkare i en nedförsbacke kan inte varit så skönt att ta emot på bröstet. Återigen, förlåt mig. Hoppas du läser bloggen. Vill också rikta ett stort tack till kvinnan i grått, ganska flashig tävlingsdräkt med swix triac 2.0-stavar. Vi jobbade bra ihop under större delen av loppet. Du hade lite bättre bett under skidorna uppför men din stackare, vad jag gled om dig varje gång det bar utför. Vilken känsla att ha riktigt bra skidor. Måste varit förnedrande för mina medtävlande. 
Här försöker jag se cool ut.

Attityd är viktigt när man kör långlopp. Rätt inställning under loppet gör ca 70% av prestationen. Övriga 30% är väl träning antar jag. Detta är ej faktabaserade siffror, mer en känsla jag har. Erik Holmberg körde marcialonga med 0 skidmil i benen, så där är det mer 100% inställning antar jag. Bra jobbat av triathleten får man säga, 85e bästa tiden uppför backen. Själv vet jag inte om jag var besviken eller nöjd efter Ulricehman. Var väldigt pigg på sista varvet och i mål, så jag borde kört lite hårdare. Fegade lite för mycket eftersom jag var rädd att bonka som vanligt men denna gången kändes det riktigt bra. 42 minuter efter eliten är väl lite väl mycket tycker jag, men eftersom resterande långlopp verkar ställas in så kanske detta var sista chansen man hade. Nästa gång fegar jag inte, lovar. 



Orsa away

Allt går upp och ner. Livet, känslorna, glädjerusen, bottennappen, dom bra och dom dåliga dagarna, sjukdomarna och allt det andra. Vad vi inte kan vara säkra på är hur morgondagen kommer börja eller sluta. Eller dagen efter det. Eller nästa. 
 
Calle Wisborg kände jag inte. Men det är svårt att undgå hans betydelse för Grännabygden, Jönköping och hela Sveriges nöjesliv och att hans engagemang berörde många. Från tunga nationella namn till lokala förmågor. Jag jobbade på Sveriges Radio en period i mitt liv och med jämna mellanrum kom han på tal, inte minst i samband med Allsång i Gränna Hamn som gick från lokal till nationell succé. Jag var där, två gånger. Båda gångerna för kärlekens skull. Plura på scen vid båda tillfällena. En av gångerna landade jag och Jakob Svensson vid ett bord efteråt med varsin öl och fick sedan ringa taxi efter att ha vandrat oss längre och längre ut på piren bland buteljerna. Ett härligt minne. Eldsjälar som Wisborg betyder mycket för sina hembygder och genom arrangemang på dessa mindre orter skapas ringar på vattnet som betyder oerhört mycket för dess invånare. Att höra bland andra Hasse Pettersson beskriva sorgen med bräcklig röst över sin framlidne vän igår i direktsänd radio går rakt in i vilket hjärta som helst. En ung driven positiv människa som Wisborg ska inte försvinna bara. Men, över detta rår inte någon. Det enda vi kan göra är att ta oss an morgondagen med en positiv anda, visa omtanke till våra nära och försöka att le mot omgivningen. En dag kan det vara för sent.
 
På torsdag åker jag mot Orsa med mina nära och kära. Det kommer förhoppningsvis bli mycket längdskidor, Vasaloppet närmar sig med stormsteg. Men mest av allt ska vi umgås och skratta tillsammans. 
 
 
 
Lev väl kära bloggläsare!
Nyare inlägg

© 2024 Holaveden

Tema av Anders NorenUpp ↑